I Biosfärområde Kristianstads Vattenrike arbetar vi för en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. En utveckling som är bra för både natur och människa, där vi tar tillvara och utvecklar naturens och landskapets resurser på ett hållbart sätt.

Naturturism är en starkt växande del inom besöksnäringen. Vattenriket har stor potential att utvecklas ytterligare som nod för turism på naturens villkor och bidra till att Kristianstad växer som hållbar destination.

Kristianstadsslätten är en utpräglad odlingsbygd med lång tradition. Lokal, hållbar produktion är viktig. Under markytan finns norra Europas största grundvattenreservoar, en livsnödvändig resurs som dricksvatten, för bevattning och produktion. En rad aktörer samarbetar för att hitta lösningar som minskar vattenförbrukningen. Innovativt och klimatsmart är ledord för arbetet, liksom förstärkta ekosystemtjänster, nya grödor och utveckling av nya mattraditioner.

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike med naturum lockar omkring 300 000 besökare om året. Naturturism är en växande del av besöksnäringen. Vattenriket är en viktig del i Kristianstads kommuns utveckling som turistdestination, i arbetet med att uppmuntra hållbar naturturism och skapa förutsättningar för hållbar företagsutveckling.

Vattenrikets 21 besöksplatser och naturum är en resurs för turistiska aktörer. Här finns leder, spänger, fågeltorn och fikaplatser. Besöksplatserna erbjuder också utställningar, aktiviteter och naturvägledning.

Biosfärkontoret projektleder anläggningen av Skåneleden SL6 Vattenriket. Leden blir 15 mil lång och går förbi besöksplatser och boendeanläggningar. ”På Vatten i Vattenriket” är ett projekt som ska förbättra förutsättningarna för vattenburna naturupplevelser med bryggor och isättningsplatser för båt och kajak. Projektet ”Fiska i Vattenriket” underlättar för sportfiske med kartor och bryggor.

Genom att erbjuda utbildning till biosfärambassadörer ökar vi kunskapen om områdets naturvärden och biosfärarbetet hos entreprenörer och deras kunder.

Under vinjetten ”Hållbar helg i Vattenriket” tar vi fram förslag på härliga upplevelser och spännande berättelser. Under helgen får besökarna uppleva Vattenrikets natur och kultur till fots längs Skåneleden, med cykel på Sydostleden och från kanot på Helge å. Längs vägen möter de traditionellt brukade strandängar och ålfisketraditioner.

Varje vår flyttar tiotusentals tranor från Spanien till Skandinavien för att häcka. När de rastar i nordöstra Skåne äter de gärna av nysått korn och vete. För att undvika att tranorna gör skador på lantbrukets nysådda åkrar matas de numera på ett fält vid Utemuseum Pulken. Tranhanteringen är ett samarbete mellan Biosfärkontoret, länsstyrelsen, Kristianstads Lagerhusförening, lantbrukare och Nordöstra Skånes Fågelklubb.

Tranorna är till stor glädje för naturintresserade, som kan njuta av trandansen från utemuseet. Besökare och fågel-intresserade ger inkomster till turistnäringen. Fågeltornet vid Utemuseum Pulken är anpassat för rullstolsburna och utställningen i utemuseet berättar om tranorna och platsens historia.

Pulken har blivit en mötesplats för tranor, besökare, naturums personal och entreprenörer. Vi engagerar tranvärdar i samarbete med föreningar. Tillsammans berättar vi om tranorna och visar vägen ut till andra besöksplatser i Vattenriket.

Lantbruk är en viktig näring i biosfärområdet. Här finns många duktiga lantbruksföretag med inriktning på såväl växtodling som mjölk- och köttproduktion. I Vattenriket har vi ett högkvalitativt grundvatten som används för såväl odling, produktion som konsumtion. För många är möjligheten till bevattning en förutsättning för odling.

I takt med ökade klimatförändringar hamnar hushållningen av vatten allt mer i fokus ur både ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Klimatsmart odling med inriktning på utvecklade brukningsmetoder och mellangrödor är en annan del.

Ökad kunskap, samarbeten och metodutveckling är förutsättningar för att rusta lantbruket inför framtiden. I samarbete med bland andra Hushållningssällskapet HIR, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, lantbruksföretagen och Högskolan Kristianstad arbetar vi med dessa angelägna delar.

En rik biologisk mångfald i odlingslandskapet ger oss många gratistjänster och bidrar till robusta ekosystem.
Att kombinera biologisk mångfald och konventionell odling är en viktig del i hållbarhetsarbetet. Biosfärkontoret samarbetar med Högskolan Kristianstad och lokala företag för att starta projekt inom området, där utveckling av
modellgårdar kan vara ett sätt.

Pollinering är en viktig ekosystemtjänst som bidrar till vår livsmedelsförsörjning. Många pollinerare utsätts för stark press när odlingslandskapet och brukandet förändrats. För att gynna pollinerande insekter är Biosfärkontoret med i samarbetsprojektet ”Hela Sverige blommar” som drivs av HIR Skåne. Sponsrat utsäde ska förmå lantbrukare att så in blommande fältkanter och trädor på sin åkermark.

Biosfärkontoret har även fått medel från länsstyrelsen i Skåne inom ramen för regeringsuppdraget att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer. En rad olika åtgärder har genomförts på flera platser i biosfärområdet för att förbättra livsvillkoren för bin, humor, blomflugor och andra viktiga pollinerande insekter.

Vikten av lokal produktion har blivit tydlig i spåren av pandemin. Vi arbetar för att stötta lokala initiativ till odling, utveckling och försäljning av lokala produkter och matupplevelser från biosfärområdet.

Ett viktigt fokusområde för biosfärarbetet är att vara en arena för hållbar utveckling och att bidra och inspirera till hållbara innovationer. Ett brett samarbete med Högskolan Kristianstad, Krinova Science Park och lokala, nationella och internationella aktörer är en förutsättning för detta arbete. Målet är att utveckla lokala produkter och innovationer och därmed skapa nya möjligheter för entreprenörer.

Braxen är en outnyttjad resurs. För att förbättra vattenkvaliteten görs reduktionsfisken. Genom att ta upp vitfisk som braxen får vi ett klarare vatten i Råbelövssjön. Idag går all fisk till biogasproduktion, men förhoppningen är att den kan användas som proteinkälla för livsmedelsproduktion framöver. Längre tillbaka i tiden har braxen använts som matfisk i Sverige och den äts fortfarande på många håll runt om i världen. I projektet “Dax för brax” undersöker vi möjligheterna att braxen ska få tillbaka sin status som matfisk och istället för ett problem bli en hållbart nyttjad resurs.