Översikt
Utanför Vattenriket
Helge å är ett av södra Sveriges största vattendrag. Avrinningsområdet börjar i Småland, i trakterna söder om Värnamo. Därifrån rinner ån vidare söderut genom Osby och Östra Göinge kommuner. Här ansluter Almaån, som avvattnar större delen av Hässleholms kommun.
De norra delarna av Helge å rinner genom skogslandskap, vilket sätter prägel på vattnet. Åns bruna färg beror på humusämnen som lakas ut från skogsmark, hyggen och myrar i norr.
Inom Vattenriket
De nedre delarna av avrinningsområdet, från Gummastorpasjön vid Torsebro till havet, utgör Kristianstads Vattenrike. Här rinner ån genom låglänt och bitvis kalkrikt slättlandskap. Flera mindre åar rinner ner från Linderödsåsen och Nävlingeåsen, och ansluter till Helge å. Vinne å, Vramsån och Mjöån är några exempel.
Norr om Kristianstad vidgar sig Helge å och bildar Araslövssjön, och söder om staden ligger Hammarsjön. Råbelövssjön ansluter via en kanal som mynnar i Kristianstads centrum.
Förr fanns två mindre sjöar, Svarte sjö och Yngsjön, längs ån söder om staden, men dessa dikades ut och är idag torrlagda. Ån mynnade ursprungligen i Åhus, men i samband med en dikning på 1700-talet skapades det nya utloppet vid Gropahålet.
Arter och biologi
Vintertid fiskar uttrarna gärna vid naturum. Ofta har de sällskap av gnistrande kungsfiskare. Bland videbuskarnas rötter leker den mytomspunna malen och ån utgör vandringsväg för öring.
Vattnet präglar också naturen längs ån. Stränderna är flacka, och när vattnet stiger hamnar stora områden under vatten. De regelbundna översvämningarna är viktiga för våtmarkernas mångfald. På sensommaren blommar gullstånds längs åns stränder, och våtmarkernas variation bildar livsmiljöer för en mängd fåglar. Rödspoven häckar på de öppna strandängarna, medan pungmes och mindre hackspett föredrar sumpskogens träd.
Bevarande och naturvård
Landskapet längs Helge å har unika naturvärden, men också en stor befolkning. Människor använder vattnet och marken på många olika sätt, och det medför såväl utmaningar som möjligheter.
Under förra seklet var ån kraftigt förorenad, men mycket har gjorts för att minska utsläppen. Bland annat har Kristianstad kommun tätat och täckt över den gamla soptippen vid Härlövs ängar.
Lantbruket spelar en nyckelroll för landskapet längs Helge å. Betande djur och slåtter håller strandängarna öppna, vilket gynnar både växter och fågelliv. Ett flertal våtmarker har anlagts och restaurerats längs ån, med stöd från Naturvårdsverket. Våtmarkerna fångar upp näringsläckage från jordbruket, och bidrar samtidigt till att trygga vattenförsörjningen. De blir också livsmiljöer för en rad olika djur och växter.
Man arbetar också med enskilda arter i området. De flesta broar över Helge å är utrustade med utterpassager som förebygger viltolyckor. Biosfärkontoret utför provfisken med jämna mellanrum, bland annat för att övervaka malens utveckling. Man har även återskapat lekbottnar för lax och öring.
Våtmarkslandskapet längs Helge å omfattas av den internationella Ramsar-konventionen. I området ingår sex naturreservat och 18 Natura 2000-områden. Dessutom utgör det kärnan i Biosfärområdet Vattenriket. Helge ås nedre lopp är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv.
Snabba fakta
Längd: Ca 200 km
Avrinningsområdets yta: Totalt 4725 km2, varav 905 km2 inom Vattenriket
Karaktär: Huvudvattendrag i större avrinningsområde. Näringsrikt vatten. Regelbundna översvämningar.
Naturtyper längs vattnet: sumpskog, ädellövskog, barrskog, bebyggelse, jordbruksmark, strandäng, våtmarker