Seminarium ska rädda strandängsvadare

Rödspov, brushane, tofsvipa och kärrsnäppa minskar på strandängarna i nordvästra Europa. Den 14-15 april hålls ett nationellt seminarium på naturum Vattenriket om hur strandängsvadarna ska kunna räddas.

Rödspov är en av de arter som gått tillbaka. Foto: Hans Cronert.

När Vattenriket startade 1989 var vadarna på tillbakagående, mycket beroende på att bete och slåtter minskat på strandängarna.
– Vi har satsat mycket tid och kraft tillsammans med lantbrukarna på skötseln av strandängarna för att vadarna ska öka i antal, säger Hans Cronert, naturvårdssamordnare i Vattenriket.

Arbetet gav resultat, flera arter som rödspov och tofsvipa ökade och den nedåtgående trenden för brushane bröts.
– Men sedan ett tiotal år tillbaka har vi märkt att de minskar igen, trots att vi gjort mycket för att de ska ha det bra här, säger Hans Cronert.

Hans har följt den dalande utvecklingen och har många funderingar kring orsakerna. I somras fick han tillfälle att besöka Holland där fågelforskare noterat samma trend.
– Vi fick våra farhågor bekräftade att det handlar om storskaliga förändringar och flera samverkande faktorer.

Den holländska forskningen hittar en förklaring i det moderna lantbruket, som innebär att landskapet förändras. Strandängsarealen minskar och fragmenteras, vilket gör fåglarna mer utsatta för predatorer som kråkfåglar, räv och grävling. Böndernas nyttjande av ängarna har intensifierats och dräneringen har förbättrats så att ängarna blivit torra.

En annan förklaring ligger i att rödspovarna vid flyttningen från vinterkvarteren i Afrika till häckningsområdena i Holland mellanlandar på risfälten i Portugal för att fylla på energi- och proteinförråden. När risodlingarna förändrats har fåglarna fått mindre tillgång till mat och är i sämre kondition inför häckningen.

Ytterligare en faktor man dokumenterat är att stora mängder gäss som betar ängarna hårt på vintern medför att boplatserna blir sämre skyddade.
– Det är en mycket komplex historia, säger Hans Cronert.

Ett strandängsseminarium ska ge större klarhet i vad som kan göras för att stävja tillbakagången. Den 14-15 april samlas Skandinaviens främsta experter på strandängsfåglar och andra intressenter på naturum Vattenriket för att diskutera vad som kan göras för att rädda fåglarna och vilka resurser som står till buds.

Ledande vadarforskare som Ole Thorup från Danmark och Richard Ottvall, Lunds universitet föreläser. Dessutom medverkar Johan Elmberg och Urban Emanuelsson, Högskolan Kristianstad, representanter från Svensk Våtmarksfond, Jägarförbundet, Jordbruksverket, Länsstyrelsen och strandängsbönder i Vattenriket.
Studiefrämjandet Skåne, Länsstyrelsen och Vattenriket står bakom seminariet med ekonomiskt stöd från Region Skåne.