Det lackar mot jul och vi knyter ihop säcken för året som gått. Det har…
Björndjur och braxenburgare på Biosfär 2021
I måndags hölls Biosfär 2021. En dag full av föredrag om ny forskning kopplat till Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Med efterlängtat surr i pauserna. Björndjuren charmade alla och innan dagen var slut hade dagens snackis fått svar – hur smakar braxen?
Efter förra årets pandemibegränsade digitala biosfärkonferens var det extra roligt att lyssna på plats igen. Förmiddagens föredrag spände från internationella samarbeten kring hållbar utveckling till lokala lösningar på globala utmaningar och tips från Årets friluftskommun. På eftermiddagen fick vi möta Vattenrikets artrika natur – från pyttesmå björndjur till långflyttande tärnor.
Biosfär är ett samarbete mellan Biosfärkontoret, naturum och Högskolan Kristianstad med syfte att sprida ny kunskap om biosfärverksamheten och den artrika naturen. I år firar Unescos biosfärprogram, Man and the Biosphere, 50 år. Johanna Mac Taggart, nationell biosfärkoordinator, berättade hur Mab-programmet utvecklats över fem decennier. I hela världen finns numera drygt 727 biosfärområden, i Sverige sju.
Projekt lyfter braxen som matfisk
Ett av biosfärområdenas uppdrag är att ta fram goda exempel på projekt som är bra för både natur och människa. Andreas Jezek, Vattenrikets limnolog och Elin Hansson, projektledare på Krinova Incubator & Science Park redovisade sitt gemensamma projekt ”Dax för brax”. I Biosfärkontorets reduktionsfiske för klarare vatten i Råbelövssjön fiskas tonvis med braxen upp. I dag blir fisken biogas. Det var upprinnelsen till samarbetet för att braxen ska få tillbaka sin status som matfisk. Se en film om projektet Dax för brax
2021 är utnämnt till Friluftslivets år. En del i biosfärområdets arbete är att visa vägen ut i Vattenrikets artrika och varierade natur. Olofströms kommun har utnämnts till Årets Friluftskommun två gånger. Daniel Ottosson, samordnare offentlig miljö, berättade hur dialog och samverkan och FN:s barnkonvention varit vägledande i det framgångsrika arbetet.
Naturen bjuder på mängder tjänster helt gratis
Friluftsliv är en ekosystemtjänst som naturen bjuder oss på helt gratis. Filosofie doktor Katja Malmborg från Stockholm Resilience Centre har forskat kring begreppet ekosystemtjänster. Forskningen är koncentrerad till Helgeåns avrinningsområde i samarbete med Vattenriket. Katja berättade om ekosystemtjänstbegreppet som kommunikationsverktyg.
På eftermiddagen flyttades deltagarna ut i Vattenrikets härliga artrika natur. Med forskarnas hjälp hälsade vi på hos pyttesmå björndjur, kikade in i ekarnas rika insektsmyller och funderade över växtätande gäss och svanars påverka på våtmarkers ekosystem. Vi fick också bekanta oss med stenmården, ett nytt rovdjur i nordöstra Skåne.
Braxen – godare än många trott
Sist fick vi följa tärnornas flyttning över världshaven genom Patrik Olofssons fantastiska fotografier. Frågan om hur braxen smakar fick sitt svar innan dagen var slut. Många tyckte braxenburgarna var godare än de trott!
Text: Åsa Pearce
Foto: Jenny Ahlqvist
Sammanfattningar av föredragen:
Biosfärområden utvecklar vårt sätt att leva – Biosfärprogrammet 50 år
Johanna Mac Taggart, nationell biosfärkoordinator, svenska Mab:
Unescos Biosfärprogram grundades för 50 år sedan som ett av de första globala programmen med fokus på människan och hennes livsmiljö. Under åren som gått, har Biosfärprogrammet utvecklats och aktualiserats utifrån globala utmaningar vi står inför. Biosfärområdena spelar en viktig roll som modellområden där lokala lösningar på hållbarhetsutmaningar utforskas.
Dax för brax – reduktionsfiskad doldis gör come back på matbordet
Andreas Jezek, limnolog, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, och Elin Hansson, projektledare, Krinova Incubator & Science Park:
Hösten 2019 påbörjades reduktionsfisken i Oppmanna- och Råbelövssjön. Syftet var att få ett klarare vatten och en större andel rovfisk. Biosfärkontoret, Krinova Science Park och Högskolan Kristianstad startade projektet ”Dags för brax” för att utforska braxen som proteinkälla, inspirera till förädling och undersöka möjligheterna för braxen att få tillbaka sin status som matfisk. Se en film om projektet Dax för brax
How on Earth? Hur i hela världen ska vi använda begreppet ekosystemtjänst?
Katja Malmborg, filosofie doktor i vetenskap om hållbar utveckling, Stockholm Resilience Centre:
I en workshopprocess (2015-2019) tillsammans med lokala aktörer utforskade vi användningen av begreppet ekosystemtjänster. I processen diskuterade vi hållbarhetsutmaningar i landskapet runt Helge å. Begreppet ekosystemtjänst bidrog på flera sätt. Läs en intervju med Katja Malmborg.
Sveriges Friluftskommun x 2 – utveckling av friluftslivet med samverkan och dialog i fokus
Daniel Ottosson, samordnare offentlig miljö, Olofströms kommun:
Föredraget handlar om hur Olofström blev Sveriges Friluftskommun två gånger och hur vi aktivt arbetat med att utveckla friluftslivet i dialog och samverkan med våra medborgare, föreningar, skolor, förskolor m.fl. Jag kommer också berätta om bakgrunden till utmärkelsen och våra 10 nationella friluftsmål. Och så förstås lite framtidstankar vad som händer framöver.
Stenmården – ett nytt rovdjur i Sverige
Madelene Nilsson, filosofie kandidat, landskapsvetarprogrammet, Högskolan Kristianstad:
Stenmården är en ny art i Sverige men hur ser egentligen stenmårdens utbredning ut i nordöstra Skåne och i vilken miljö förekommer stenmård och skogsmård? Genom ett fältarbete med fällor som har placerats ut hos markägare och inskickade tips från allmänheten har man kunnat kartlägga de båda arternas utbredning och vilken miljö de förekommer i.
Björndjuren och konsten att överleva i vått och torrt
Ingemar Jönsson, professor i teoretisk och evolutionär ekologi, Högskolan Kristianstad:
Björndjuren är små ryggradslösa djur som har rönt stor uppmärksamhet för sin extrema tålighet och för att som första djur överleva exponering för verklig rymdmiljö. Presentationen berättar om björndjuren och deras överlevnadsmekanismer och om en studie av deras förekomst i Vattenriket. Läs en intervju med Ingemar Jönsson.
Ekarnas rika men hotade insektsliv – och hur vi kan hjälpa till
Nicklas Jansson, forskare och lärare, Linköpings Universitet:
Gamla ihåliga ekar är en av de artrikaste miljöerna vi har. Det råder dock stor brist på hålträd i de flesta landskap och många av de arter som lever i håligheterna är hotade. Det finns dock några nya metoder som visat sig fungera vid ett bevarandearbete för småkrypen. En av dessa är den så kallade mulmholken som tagits fram i ett samarbete mellan forskare på Linköpings Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Läs om Vattenrikets mulmholkar.
Gäss och svanar i våtmarker – kan växtätare med stor aptit förändra akvatiska ekosystem?
Gunnar Gunnarsson, biträdande professor i zooekologi och Elsie Kjeller, doktorand i ekologi, Högskolan Kristianstad:
Under de kommande åren ska forskning vid Högskolan Kristianstad belysa vilka effekter gäss och svanar har på ekosystem i våtmarker. Studierna motiveras av att flera arter av gäss och svanar ökat dramatiskt under de senaste årtiondena, och att det skett parallellt med förändringar i många våtmarker där dessa arter förekommer.
Tärnsommar – långflyttning över världshaven
Patrik Olofsson, naturfotograf och filmare:
De senaste tio åren har naturfotografen och filmaren Patrik Olofsson följt och skildrat våra tärnor både hemma i Sverige och i deras övervintringsområden, ett projekt som bland annat resulterade i filmen ”Tärnsommar” som sändes på SVT våren 2021. Möt våra svenska tärnor i skärgårdar, vid kuster och våtmarker och följ med på deras fascinerande flyttning över världshaven.