Vi vistas mer i naturen under coronapandemin

Var tredje Kristianstadsbo vistas mer ute i naturen under coronapandemin. Fysisk aktivitet stärker immunförsvaret och vi mår bra av ett vackert landskap. Människa, natur och stadsplanering var fokus på forskningskonferensen Biosfär 2020.

Ett podium, en skärm och en kamera. Årets Biosfär fick ske på ett nytt sätt, via livesänding på facebook. Biosfärområde Kristianstads Vattenrikes och Högskolan Kristianstads gemensamma årliga konferens är långt ifrån det enda som fått ställa om under pandemin. Livet ser annorlunda ut mot för ett år sedan. Vi arbetar hemma och undviker folksamlingar.

Hur har coronapandemin påverkat våra naturvanor? Vistats vi kanske mer ute mer i naturen under pandemin? Det har landskapsvetarstudenterna Matilda Rask Olsson och Moa Vitestam undersökt i en enkätundersökning bland invånarna i Kristianstads kommun.

Resultatet visar att 30 procent uppger att deras naturvanor har förändrats under pandemin. 85 procent anger att de är ute i naturen minst en gång i veckan. Ungefär 40 procent menar att deras förändrade vanor lett till mer tid i naturen.

Många anser att naturen är den bästa platsen att umgås med vänner och familj under pandemin och ser naturen som en säker plats, fri från oro och ett ställe att samla energi ifrån.

– Vi tror att det är väldigt bra för människans hälsa att vistas mer i naturen, framför allt i en sådan situation vi befinner oss i just nu säger Matilda Rask Olsson.

Kommunalråd Pierre Månsson är en av många som upptäckt nya platser, vilket han lyfte fram i sitt invigningstal på Biosfär 2020.

-Sommaren som gått var en av mina bästa somrar. Jag riktigt frossade i Kristianstads natur. Bland annat var jag med på naturums spångsafari, sa han.

Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor idrott och hälsa, HKR, förklarade att fysisk aktivitet är viktigt både före, under och efter sjukdomen.

-Aktivitet kan stärka immunförsvaret och är extra viktigt under karantän.

-Ett rikt landskap får oss att må bra. Natur är mycket viktigt att ta med i stadsplanering, säger Karen Lagercrantz, senior, tidigare Kommunförbundet Skånes forsknings- och utvecklingsavdelning.

Resten av den späckade förmiddagen fick vi veta vilken värdfisk Vramsåns flodpärlmusslor föredrar och hur effektiva våtmarker är för att motverka algblomning och syrebrist i Östersjön. Vi lärde oss också hur invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt.  Och mycket mer. Sist fick vi njuta av fotografier av Hans Cronert, naturfotograf, senior, tidigare naturvårdssamordnare, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Se hela konferensen på naturums facebooksida:

https://www.facebook.com/NaturumVattenriket

Så har coronapandemin påverkat våra naturvanor:
30% anser att deras naturvanor har förändrats
85% är ute i naturen minst en gång i veckan
40% besöker nya områden
59% ser naturen som en säker plats umgås i
47% besöker sitt absoluta närområde

Sammanfattningar av föredragen:

Karin Magntorn, naturumföreståndare, naturum Vattenriket
Tio år på tio minuter – naturum Vattenriket jubilerar
I år fyller naturum Vattenriket 10 år. Naturum har haft besök av en miljon människor från över hundra olika länder, av statsminister och kungapar, hundraåriga Dagny och nyfödda barn. Framför allt är det en plats dit Kristianstadsborna troget återvänder och visar sin stad och sitt Vattenrike för sina gäster. Tiden som gått har verkligen varit rik. Och precis hur RIK den har varit berättar Karin utifrån Vattenrikets sex rika värdeord.
Artrik: På bara 2 promille av Sveriges yta är vi hem för 20 procent av landets rödlistade arter. Kunskapsrik: Uppdraget är att väcka människors entusiasm för naturen och öka kunskapen om natur och människors påverkan på naturen på ett lustfyllt sätt för stora och små.
Idérik: Vi arbetar i teman där ekosystemtjänster blivit artiga vandringar, film och ett fiffigt verktyg för att mäta naturens gratistjänster.
Glädjerikt: Humor är en viktig del i utställningen och upplevelsepedagogiken.
Vattenrikt: Allt vi gör syftar till en enda sak. Att bidra till förändrade värderingar för ett hållbart samhälle. Vi vill bidra till att förändra från vattensjuk till vattenrik.

Nils Carlsson, expert på invasiva arter, Länsstyrelen i Skåne
Invasiva främmande arter – enorm utmaning i ett varmare klimat
Invasiva främmande arter (IAS)är ett av de största hoten mot biologisk mångfald globalt, men invasiva främmande arter utgör också ett stort hot mot jordbruks- och skogssektorn. I ett tempererat land som Sverige ökar problematiken i ett varmare klimat då allt fler arter klarar av att etablera och reproducera sig här. Inom EU har de stora kostnader som IAS för med sig uppmärksammats i ökande grad och sedan 2015 finns en EU förordning som innebär att alla medlemsstater måste arbeta aktivt med att förhindra spridning samt med hantering och utrotning av etablerade IAS arter.

Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor idrott och hälsa, Högskolan Kristianstad
Pandemi eller inte – det största hindret för fysisk aktivitet sitter mellan öronen
Fysisk aktivitet och fysisk status har kopplats till hälsa och friskt liv sedan urminnes tider, oavsett kultur och tidsepok. Trots att det numera finns vetenskapliga bevis för att fysisk aktivitet i allra högsta grad är nödvändigt för att människor inte bara ska ha ett långt liv, utan också för att må bra och ha en god livskvalitet medan man lever, så rör sig människor för lite. Stillasittande och fysisk inaktivitet är två separata riskfaktorer och tillsammans utgör de ett utav de största hoten mot folkhälsan.

Fysisk aktivitet har en starkt förebyggande verkan mot allehanda kroniska sjukdomar, såsom diabetes, hjärt-och kärlsjukdomar, osteoporos mm, men stärker också immunförsvaret mot infektioner, vilket vi påminns om i Corona-tider. Promenad, joggning eller löpning i naturmiljö under dagens ljusa timmar är ypperligt för att träna syreupptagningsförmåga och motorik, samtidigt som ljuset påverkar dygnsrytm och produktion av D-vitamin, samtidigt som vi får positiva fina naturupplevelser som berikar vårt liv!

Matilda Rask Olsson och Moa Vitestam, studenter, landskapsvetarprogrammet, Högskolan Kristianstad
Coronapandemin har gett Kristianstadsborna mer tid i naturen
Har vi varit ute mer i naturen under coronapandemin? Det är frågan som två landskapsvetarstudenter på Högskolan Kristianstad ställde tidigare i höstas. I studien har de undersökt vilka naturvanor Kristianstad kommuns invånare har under pandemin genom en digital enkätundersökning. Nu har de svaren: var tredje person har förändrat sina naturvanor under pandemin.

Johanna Sjöstedt, forskare, akvatisk ekologi, Lunds universitet och Anna Borgström, doktorand/forskare, akvatisk ekologi, Lunds universitet
Naturens reningsverk – Våtmarker för att motverka algblomning och syrebrist i Östersjön
Klimatförändringar förväntas leda till ökad markavrinning och transport av bland annat näringsämnen och kol till akvatiska miljöer, vilket kan leda till algblomningar och syrebrist i vattnet. Preliminära resultat från vår studie visar att anlagda våtmarker, genom att öka vattnets omsättningstid, kan vara en effektiv åtgärd för att reducera dessa miljöproblem.

Marie Andersson, master student i akvatisk ekologi, Lunds Universitet
Öring – populär värdfisk för Vramsåns flodpärlmusslor
En del av Life Connects innebär åtgärder för att förbättra flödpärlmusslans status i Vramsån, ett biflöde till Helge å. Ån ska öppnas upp för fiskvandring och ge möjlighet för lax och havsöring att vandra högre upp i systemet. För att maximera återintroduktionen av flodpärlmusslor är det viktigt att öka kunskap om deras värdpreferens. Flodpärlmusslans larver parasiterar på lax eller öring under en period av sitt liv, innan de kan överleva själva nedgrävda i sediment. Under sommaren satt vi igång en undersökning vid två olika lokaler i Vramsån. Öring och lax placerades i sumpar i ån tillsammans med gravida musslor. Efter 23 dagar undersöktes infektionsgraden på fiskarna. Resultatet visar att flodpärlmusslorna föredrar öring framför lax i Vramsån. Undersökningen kommer även att användas för att välja ut de lokaler som är mest lämpliga för återintroduktion av flodpärlmusslan.

Karen Lagercrantz, senior, tidigare Kommunförbundet Skånes forsknings- och utvecklingsavdelning
Ett vackert landskap får oss att må bra – naturens betydelse i stadsplanering
Det skånska landskapet har under de senaste 100 åren genomgått stora och drastiska förändringar, från småskalighet till nutidens stordrift. I denna studie ställs frågor om landskapets karaktär, betydelsen av historiedjup och hur man kan bevara ett vackert och läkande landskap i Skåne.

Studien handlar om att försöka förstå hur olika intressenter tänkte och förhöll sig till planering av ett hållbart landskap, med hänsyn till Den europeiska landskapskonventionen (ELC) och ekosystemtjänster (EST). Fyra skånska kommuner medverkade: Hässleholm, Hörby, Kristianstad och Sjöbo.

Det har framkommit att ELC inte är så allmänt känd av deltagarna i denna studie. Dock finns ett intresse av att lära sig mer och i större utsträckning uppmärksamma landskapet, så som det definieras i ELC. Det finns ganska god kännedom om EST. EST framhålls dock som ett ganska outvecklat och kontroversiellt begrepp, med för stort fokus på tillväxtekonomi och med ett renodlat antropocentriskt perspektiv. Naturen bör få finnas till för sin egen skull också, anser informanterna. Olika EST kan motverka varandra, t ex om man för starkt betonar en EST kan det få konsekvenser för andra mer osynliga EST. Oavsett detta görs en del intressanta och framgångsrika försök i kommunerna att tillämpa EST som mätinstrument. Speciellt framhålls synliggörandet av kulturella EST i studien.

Hans Cronert, naturfotograf, senior, tidigare naturvårdssamordnare, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Bevingade rariteter i Vattenriket
Rara fågel- och insektsarter har gynnats av ett varmare klimat och vandrat in söderifrån. Nya för i år är vitstjärniga blåhaken och klarblå mosaiksländan. I de unika sand- och våtmarkerna finns många ovanliga arter, bl a fältpiplärkan (sandmarker) och rödspoven (våtmarker). Varma vårar gör aftonfalken, med ursprung i Sydosteuropa, ibland besök. Flera arter som tidigare var mycket ovanliga har gjort revansch, exempelvis havsörnen.