Årets Biosfärkonferens var den femtonde i ordningen. Genom åren har inte mindre än 150 föredrag…
Vattenrikets nya våtmarker – paradis för fåglar och skådare
04 May 2015
Mindre strandpipare, storspov, gravand, fiskgjuse och brun kärrhök. Vattenriket har fått en ny fin skådarplats. I söndags gjorde Fågelklubben en utflykt till Hamiltonhill. På ett par timmar fick de se inte mindre än 53 arter.
Det är en underbar majmorgon när fågelexkursionen för första gången går till den nyanlagda våtmarken vid Hamiltonhill.
– Här kan folk komma till ro och titta på naturen. Jag är imponerad att det blivit så bra så snabbt. Vi har fått ett paradis på jorden, säger Tore Röjestål, en av fågelskådarna.
En våtmark har stor betydelse för den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet. Den fungerar som en oas för insekter, växter, fåglar och djur.
-Längs de långa slänterna och i dybottnar lever mollusker, snäckor och insektslarver som fåglarna äter, säger Evert Walfridsson, cirkelledare i Nordöstra Skånes fågelklubb.
Markägaren Anita Bärnheim ansluter sig till klungan fågelskådare.
-Jag njuter verkligen av alla fåglar som stannar till här, säger hon.
Våtmarken vid Hamiltonhill är en av flera nya våtmarker som anlagts i Vattenriket på senare år. Det är limnolog Jonas Dahl som håller i arbetet med att söka pengar och övertyga markägare om att anlägga våtmarker på lämpliga ställen.
Området vid Hamiltonhill har tidigare dikats ut vid flera tillfällen. Markägarna har försökt bruka marken med hjälp av vallar som skydd för vattnet. Det har varit tvunget att pumpa ut vatten för att kunna bruka marken. Anita Bärnheim tyckte att det ett lätt beslut att anlägga en våtmark.
– Det känns bra att gå tillbaka till hur det var förut. Det har varit mycket arbete med vallen och vattnet som måste pumpas ut från det utdikade området.
Totalt har Vattenriket sett till att 150 hektar nya våtmark grävts i Helge åns avrinningsområde. Våtmarken vid Hamiltonhill blev klar för ett år sedan och är en av de största på 57 hektar. Den ligger alldeles intill Helge å mellan Torsebro och Färlöv. Den tar emot dagvatten från närområdet och dräneringsvatten från den omgivande åkermarken.
Våtmarken ska minska näringsämnena från jordbruket till Östersjön. Den skapar också goda förutsättningar för den biologiska mångfalden. Detta är en del i att uppnå miljömålen. Våtmarken har också en förmåga att svälja mycket vatten, vilket innebär att våtmarken kommer att jämna ut flödena över året.
Nyligen fick Jonas Dahl nya projektpengar till att anlägga ännu fler våtmarker. Det gäller tre miljoner kronor för Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) till projektet ”Helge å med biflöden – För god ekologisk status.
Text: Åsa Pearce
Foto: Tony Pearce