Årets Biosfärkonferens var den femtonde i ordningen. Genom åren har inte mindre än 150 föredrag…
Nu kartläggs Vattenrikets uttrar
Sanne Bergman har spenderat de senaste veckorna med att leta utterbajs längs Helge å. Med tandpetare har hon pillat ner färsk spillning i provrör. Ett gram i varje. Modern DNA-analys ska ge ny kunskap om uttrarnas revir, släktskap och könsfördelning.
Uttrar talar gärna om för varandra var de finns genom att lägga sin spillning på väl synliga platser, under broar och vid in- och utlopp till sjöar.
De markerar ofta och därför har det varit ganska lätt att hitta färsk spillning. Näsan har varit ett viktigt redskap för Sanne.
-När jag kom till en ny plats kunde jag känna på lukten om det fanns bajs i närheten. Inte för att det luktade illa som svavel, utan mer åt violhållet.
I utterns bajs kunde Sanne se vad uttrarna ätit. Mest var det rester av fisk och musslor, men även små gröna fågelfjädrar och en skogsödla gömde sig i utterbajset.
Svaren finns i utterns DNA
Med samma metod som polisen använder för att analysera spår efter brottslingar ska Sanne studera uttrarnas DNA. Utrustningen finns på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. I dagarna åker hon dit med 30 prover spillning från 12 platser i Vattenriket mellan Torsebro i norr och Yngsjö i söder.
Hon ska göra analysen själv, ett spännande arbete. Först ska hon extrahera DNA. Därefter tillsätter hon enzymer som ”klipper upp” DNA:et på markörer, bestämda platser i DNA som upprepar sig själva. DNA-kedjorna ser olika ut för varje individ.
-Jag hoppas få reda på hur många uttrarna är, fördelningen mellan könen, hur reviren ser ut och hur de är släkt, säger Sanne.
Studien är en del i hennes examensarbetet på biologprogrammet vid Högskolan Kristianstad. Sanne har flera gånger fått se uttrar simma runt naturum Vattenriket och äta fisk. Det var där hon fick upp ögonen för uttern och kom på idén till sin studie.
-Uttrar är fascinerande djur, pigga och intelligenta, riktiga vattenakrobater.
På 1950-talet var uttern på väg att försvinna på grund av miljögifter, försämrad livsmiljö och jakt. Nu har stammen återhämtat sig.
-Det känns värdefullt att få skriva mitt examensarbetet om en art som kan bli ett gott exempel för att de miljöåtgärder vi gjort har lyckats. Uttern kan bli en riktig maskot för Kristianstad!
Text: Åsa Pearce
Foto: Hans Cronert