skip to Main Content

Inventeringar visar hur Hammarsjön mår

Provfiske i Hammarsjön. Foto: Andreas Jezek

Foto: Andreas Jezek

Arbetet är igång med att ta redan på hur Hammarsjön mår. Sommarens provfiske tyder på förändringar i fisksamhällets sammansättning. 

I somras provfiskade Vattenrikets limnolog Andreas Jezek och biologistudent Marie Andersson Hammarsjön. 24 lokaler undersöktes. Genom att identifiera arter och mäta och väga dem kunde Andreas och Marie ta reda på balansen mellan rovfisk och planktonätande fisk.

Siffrorna jämfördes sedan med tidigare provfisken från 1995, 2007 och 2010. Resultatet tyder på att det skett förändringar i fisksamhället.
-Utvecklingen har gått från ett fåtal stora rovfiskar till många små planktonätande, säger Andreas Jezek.
Jämfört med tidigare år har björknan minskat från 44 procent av fångsten 1995 till 14 procent 2018. Löjan fanns inte alls med i fångsten 1995, men utgjorde hela 32 procent 2018.

Kanske har sommarens extrema värme bidragit till resultatet. För att kunna dra några säkra slutsatser vill Andreas följa upp med nya provfisken.
– Det har gått åtta år sedan förra provfisket. Vi bör göra ett nytt fiske om tre år.

Brunare vatten kan vara en förklaring 
Hans hypotes till förändringarna, är att vattnet blivit brunare och grumligare i sjön. Vilket skulle kunna innebära att andra arter gynnas. Vad kan vi då göra för att få en bättre ekologisk status i Hammarsjön?
-Arbeta uppströms för att minska brunifiering och näringsämnesläckage samt inhämta mer kunskap om sjön. Det vi ser här är bara ett blad ur en stor bok, säger Andreas Jezek.

I september gjordes ytterligare en studie i Hammarsjön som kan ge svar på hur sjön mår. Den här gången handlade det om bottenlevande djur. Prover togs från fem lokaler och resultatet var generellt sett gott. Inventeringsplatsen utanför Pynten var ett undantag. Där släpps dagvattnet ut från det så kallade Stordiket, tillsammans med vatten som renats i reningsverket.
-Här hittade vi bara ett litet antal arter och vissa av dem är speciellt gynnade av näringsrika förhållanden. Dock var det var god status på de flesta ställen som undersöktes, säger Andreas.
Dessutom visade jämförelser med en studie från 1974 att bottenfaunans sammansättning blivit bättre.

Ännu en studie är gjord, men inte analyserad ännu. Det gäller sjöns undervattensväxter längs 13 linjer från stranden ut i sjön.
-När den studien är klar har vi tre pusselbitar till gåtan kring hur sjön mår, säger Andreas.
De förändringar som hittats hittills kan hänga ihop med brunifiering och övergödning.
-Därför vill vi arbeta uppströms, med att hålla kvar vattnet så länge som möjligt i landskapet. Genom att göra detta kan vi minska brunifiering och näringsämnesläckage och på sikt få en klarare sjö, säger Andreas Jezek.

Translate »
Back To Top