Gott om blåstång i Hanöbukten

21 Jul 2015
Med vattenkikare och kamera har marinbiolog Lena Svensson inventerat blåstång och sågtång runt öar och grund längs kommunens kust. Hon hittade gott om blåstång från Revhaken till Takholmen.

Vid bestämda gps-punkter har Lena poängsatt förekomsten av tång och påväxten av fintrådiga alger på tångplantorna och på stenarna.
-Det är gott om blåstång från Revhaken och norrut. Den är välväxt och fin och har gott om ”förökningsknoppar”, säger hon.

Däremot såg hon inte så mycket av släktingen sågtång.
-De plantor jag såg var stora och välmående. Jag hade förväntat mig att hitta mer sågtång på reven en bit ut från kusten, men det fanns inte så mycket.

Tjocka lager fintrådiga alger
Hon slogs också av hur både såg- och blåstång på många platser var övervuxen med tjocka lager fintrådiga alger.
-Speciellt inne i de skyddade områdena, men det ett allmänt fenomen i hela området. Även stenar utan tång är på flertalet ställen överväxta med fintrådiga alger.  

Algerna gör blåstången tung och plantorna måste göra många flytblåsor för att kunna hålla sig upprätta. De gör det även svårare för de små groddplantorna att hitta rena stenytor att fästa vid.

Lena hittar två förklaringar till att tången hade så mycket påväxt av de fluffiga och luddiga fintrådiga algerna.
-Det kan vara brist på små kräftdjur som betar alger. Mängden betare har otroligt stor betydelse för påväxten av fintrådiga alger.

Att betarna blivit färre tror Lena kan bero på att näringskedjan rubbats i havet. Vi har fiskat upp för många av de stora fiskarna, vilket gjort att det blivit för många småfiskar som äter upp betarna så de minskar i antal.
-Dessutom gör höga halter näringsämnen att algerna växer snabbare. Det blir en synergieffekt, förklarar Lena.

I höst hoppas hon kunna fortsätta studera balansen mellan betare och småfiskar i området.

Text: Åsa Pearce
Foto: Håkan Östberg