skip to Main Content

Brunare vatten – varför och vad kan vi göra åt det?

Konferens om brunifiering på naturum Vattenriket. Foto: Åsa Pearce

Vattendragen på norra jordklotet har blivit brunare de senaste 40 åren. Varför, vilka blir konsekvenserna och vad kan vi göra åt det? I går träffades forskare, tjänstemän och markägare för att lära av varandra på naturum Vattenriket.

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike är inget undantag. Helge å transporterar stora mängder organiskt material till ån, sjöar och havet. Den bruna färgen beror på mängden organiskt material och järn från omgivande marker. Färgen påverkar flera av vattnets ekosystemtjänster. Det blir dyrare att rena dricksvatten, mindre inbjudande att bada i sjöarna och ett brunare vatten förändrar ekosystemen.

Kunskap och diskussion
I går arrangerade Helge å Model Forest tillsammans med Helgeåns Vattenråd och Vattenriket en konferens på naturum. Några av landets främsta forskare och tjänstemän delade med sig av sin kunskap och diskuterar de senaste rönen kring brunifieringens orsaker, konsekvenser och åtgärder.

Emma Kritzberg, docent vid avdelningen för akvatisk ekologi vid Lunds universitet, ser tre faktorer som lett till ett allt brunare vatten.
-Återhämtningen från försurningen, klimatförändringar med en längre växtsäsong och mer nederbörd och förändrad markanvändning från jordbruk till barrskog har gjort att mer organiskt material läckt ut.

 

Brunifieringskonferens på natuurm Vattenriket. Foto: Åsa Peace

Vad kan vi göra för att vända utvecklingen? Ett sätt är att plantera kantzoner med lövträd närmast vattnet, ett annat att låta vattnet rinna långsammare ut i vattendrag och havet.
-Fördröja, fördröja, fördröja, som Andreas Jezek, Vattenrikets limnolog sammanfattade det arbete som gjorts i biosfärområdets regi.

Bivarödasån är ett av de brunaste tillflödena till Helge å. I ett projekt har provtagningar identifierat problemområden, kontakter tagits med markägare, våtmarker anlagts och  översvämningsområden restaurerats.

Stort intresse
Intresset för brunifiering är stort och konferensen lockade 70 deltagare från hela landet.
-Det är en komplex fråga som kräver att vi jobbar på alla fronter. Därför blir jag så inspirerad av det breda och starka engagemanget på konferensen. Här är deltagare från både forskningsvärlden, myndigheter och markägare, säger Carina Wettemark.

Jan Lannér, koordinator för Helge å Model Forest, håller med.
-Det har varit många intressanta föredrag. Jag ser en ljusning i att det finns saker man kan göra för att minska brunifieringen.

Torkel Nilsson driver ett skogsbruk mellan Osby och Hästveda. Han tycker att konferensen gav en fin sammanställning av forskningsläget och vägledning för åtgärder.
-Jag fick klart för mig vikten av lövträd utmed vatten och fuktiga stråk och hur Skogsstyrelsens markfuktighetskarta kan användas för att planera körning, gallring och föryngring.

Text och foto: Åsa Pearace

Translate »
Back To Top