Våtmarker och återvätning i fokus på Biosfär 2023

I måndags hölls Biosfär 2023. Det var fjortonde gången som Högskolan Kristianstad och Vattenriket bjöd in till en dag full av nya rön kopplade till biosfärområdet. Föredragen rörde sig från vått till torrt, både över och under ytan. Med ett extra fokus på våtmarker.

Kommunstyrelsens ordförande Camilla Palm invigde årets Biosfärkonferens och Johan Elmberg, professor i zooekologi vid Högskolan Kristianstad, var moderator.

Sedan 2011 har Biosfärområde Kristianstads Vattenrike varit involverade i ett sjuttiotal våtmarker i Helgeåns och Skräbeåns avrinningsområden. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, öka den biologiska mångfalden och jämna ut flöden. Nu har Biosfärkontorets limnolog Per Torstensson gjort återbesök på alla våtmarkerna. På Biosfär 2023 delade han med sig av lärdomar och tips kring anläggning och underhåll.

Återvätning kan minska utsläppen växthusgas
För att skapa mer odlingsmark har stora arealer dikats ut. På senare år har forskningen upptäckt att dränerade våtmarker orsakar stora utsläpp av växthusgaser. För att åtgärda problemet finns bara en lösning – att göra dem blöta igen. Amelie Lindgren, naturgeograf vid Göteborgs universitet, redogjorde för hur återvätning kan påverka klimatet i positiv riktning.

I dag används två tredjedelar av de ursprungliga våtmarkerna i Kristianstads kommun för jord- eller skogsbruk. Koldioxiden som läcker från dessa torvjordar motsvarar över 20 procent av alla växthusgasutsläpp i kommunen. Det visar en kartläggning som Mattis Vindelman, projektledare på Biosfärkontoret har gjort. I sitt föredrag berättade han också om hur han påbörjat arbetet med att återskapa våtmarker i Vattenriket.

Under de senaste åren har vi haft havet som tema. Arbetet fortsätter i det internationella EU-projektet Supported by nature. Bland annat ska ett stenrev anläggas utanför Åhus. På Biosfär berättade Josefine Larsson, doktor i miljövetenskap, Marint centrum och Hampus Södergren, Hanö torskrevsförening om sitt projekt att anlägga artificiella torskrev vid Hanö bland annat för att öka kunskapen om vilka faktorer som styr torskbeståndet.

I somras deltog elever i Åhus i medborgarforskning om blåstång. I projektet Algforskarsommar hjälpte de till att öka kunskapen om när blåstången förökar sig utmed våra kuster. I Nobel Prize Museum projekt Forskarhjälpen deltog 36 skolor från Öresund till Umeå i Tångskogsjakten för att ta fram ny kunskap om när förökningen sker. Sam Peterson, naturpedagog på naturum Vattenriket och Lena Kautsky, professor emeritus, Stockholms universitet berättade.

Rätt åtgärder ökar artrikedomen
Vattenriket har under lång tid arbetat med naturvårdsinsatser för att bevara artrikedomen på områdets torra, sandiga marker. Ett av dessa områden är Horna Sandar utanför Åhus. En ny inventering av insektsfaunan i naturreservatet visar på en unik fauna. Många fynd var sandmarksanknutna arter och bekräftar att skötselåtgärder gett önskade resultat, berättade biologi Örjan Fritz som gjort inventeringen.

Sist fick vi en inblick i Vattenrikets fågelvärld. Hans Cronert, Nordöstra Skånes fågelklubb, berättade och sökte förklaringar till hur några arter ökar i antal, medan andra dalar. Förklaringarna hittar han i bruket av landskapet, naturvårdsåtgärder och klimatförändringarna. Tranan, gässen och flera rovfågelsarter är på frammarch, medan strandängens, odlingslandskapets och skogslandskapets fåglar minskar i antal.

Sammanfattningar:

Klimatnyttan med våtmarker – effekterna av utdikning och återvätning
Amelie Lindgren, filosofie doktor i naturgeografi, Göteborgs universitet
Dränerade våtmarker i södra Sverige orsakar stora utsläpp av växthusgaser. För att åtgärda problemet finns egentligen bara en lösning, och det är att göra dem blöta igen. Återvätning kan ge mycket god klimateffekt, särskilt på dränerad organogen jordbruksmark där utsläppen är mycket stora.

Kristianstads dränerade våtmarker – återvätning i praktiken
Mattis Vindelman, projektledare, Biosfärkontoret, Kristianstads kommun
Mattis har kartlagt Vattenrikets dränerade torvjordar och beräknat deras utsläpp av växthusgaser. För att minska dessa utsläpp har också arbetet med att återväta dessa jordar påbörjats. I detta föredrag får vi ta del av resultaten av dessa projekt och se hur återvätning går till i praktiken.

Lärdomar från Vattenrikets arbete med våtmarker – uppföljning av 70 våtmarker
Per Torstensson, limnolog Biosfärkontoret, Kristianstads kommun
Sedan 2011 har Biosfärområde Kristianstads Vattenrik anlagt ett sjuttiotal våtmarker i Helgeåns och Skräbeåns avrinningsområden. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten och öka den biologiska mångfalden. Men hur fungerar de? Limnolog Per Torstensson på Biosfärkontoret har gjort återbesök på alla våtmarkerna. Han har studerat utformning och funktion. På Biosfär delar han med sig av sina samlade lärdomar och tips på saker att tänka på när det gäller anläggning och underhåll.

Kan våtmarker motverka brunifiering?
Henric Djerf, universitetslektor i miljövetenskap, Högskolan Kristianstad
Våtmarker är inte så enkla att studera som man kan tro. För att få en bild över reningseffekten måste man mäta inkommande och utkommande vatten, men det räcker inte. Våtmarkernas funktioner beror på många faktorer som varierar i tid och rum. Därför behövs kontrollerade försök, för att testa hypoteser om våtmarkernas processer och funktioner. Ska man få med årstidsvariationer i kontrollerade försök är mesocosmer en bra väg att gå.

Ekosystemtjänster – utvecklingen av ett begrepp om naturens nyttor
Ingemar Jönsson, professor i teoretisk och evolutionär ekologi, Högskolan Kristianstad
Begreppet ekosystemtjänster är ett av de mest framgångrika i arbetet med att förstå vårt beroende av de naturliga systemen, och nödvändigheten av att förvalta dem på ett bättre sätt. Presentationen tar upp ekosystemtjänstbegreppets utveckling och betydelse idag med speciell betoning på kommunernas fysiska planering.

VIP – livsviktiga åtgärder för vilda pollinatörer i Skåne
Måns Bruun, ÅGP-koordinator, Länsstyrelsen i Skåne län
Vad är vilda pollinatörer och varför är de viktiga. VIP-pollinering ett uppdrag med fokus på åtgärder för hotade pollinatörer med fokus i sandiga marker. Exempel från de utvalda utpekade område med lite mer tyngdpunkt på östra Skåne och Vattenrike.

Mångformig skötsel gynnar Horna sandars unika insektsfauna
Örjan Fritz, biolog, Naturcentrum AB
Insektsfaunan i naturreservatet Horna Sandar vid Åhus inventerades 2022. Syftet var att undersöka nuvarande status hos naturvårdsarter och studera effekter av utförda skötselåtgärder. Resultatet blev överväldigande, och visar på en unik fauna. Många fynd rör sandmarksanknutna arter som bekräftar att skötselåtgärder gett önskade resultat.

Medborgarforskning bidrar med ny kunskap om Östersjöns tångskogar
Sam Peterson, naturpedagog naturum Vattenriket och Lena Kautsky, professor emeritus, Stockholms universitet
Senaste nytt från Algforskarsommar och Tångskogsjakten- två medborgarforskningsprojekt. Blåstång lämpar sig väl att använda i medborgarforskning genom att den växer grunt, är lätt att känna igen och många arter hittar skydd och mat i tångskogen. Genom projektet Algforskarsommar som pågått under tre somrar har vi fått ökad kunskap om när blåstången förökar sig utmed våra kuster. I Nobel Prize Museum projekt Forskarhjälpen har 36 skolor deltagit i Tångskogsjakten där elever har studerat livet i tångskogen på vår och sensommar på samma lokal. Resultatet är ett unikt material om artrikedom och skillnader mellan årstider i tången från norr i Umeå till söder i Öresund.

Konstgjorda rev ska få torsken att trivas Josefine Larsson, filosofie doktor i miljövetenskap, forsknings- och innovationskoordinator, Marint centrum, och Hampus Södergren, Hanötorskrevs-föreningen
Under 2023 anlades artificiella torskrev vid Hanö. Denna anläggning erbjuder en unik möjlighet att i fält studera torskens beteende och interaktioner med säl och skarv, samt de faktorer som påverkar hur starka interaktionerna är. Genom att kombinera moderna videoövervakningssystem av reven med automatiska mätningar av kemiska och fysikaliska parametrar kan vi öka kunskapen om vilka faktorer som styr torskbeståndet. Projektet kommer generera kunskap som hjälper oss förklara torskbeståndets status idag, men framförallt vad som kan göras för att underlätta en snabb återhämtning till historiska nivåer, för att stabilisera Östersjöns ekosystem.

Vinnare och förlorare i den nordostskånska fågelfaunan – en trendspaning i ord och bild
Hans Cronert, Nordöstra Skånes Fågelklubb
Fågelklubben sammanställer stora mängder fågeldata varje år och presenterar dessa i en årsrapport. Här kan man utläsa vilka fåglar som det går bra för och vilka fåglar som minskar i antal. Det visar sig ske stora förändringar i vår fågelfauna, både positiva och negativa. Förändringarna speglar hur vi brukar vårt landskap, naturvårdsåtgärder som utförs och dessvärre också de snabba klimatförändringarna. Exempel på vinnare är tranan, gässen och flera rovfågelsarter. Förlorarna finner vi bland strandängens, odlingslandskapets och skogslandskapets fåglar, exempelvis rödspoven, sånglärkan och tjädern.

Text och foto: Åsa Pearce