Rådgivning för fler fladdermöss och färre mygg

För tio år sedan susade fladdermössen runt den gamla gården. I dag hör Christina Nyström dem mer sällan. Det vill hon råda bot på. Därför blev hon så glad när hon såg annonsen om Biosfärkontorets Fladdermusrådgivning i Kristianstadsbladet.

Hon tog kontakt med Dan Gerell, ekolog på Biosfärkontoret och den som håller i LONA-projektet Fladdermöss i Vattenriket. En viktig del i projektet går ut på att sprida kunskap om fladdermöss och hur vi kan göra åtgärder för att gynna dem. Christina Nyström och Erik Jönsson var inte sena att nappa på erbjudandet om rådgivning.

-De är spännande varelser och så vill vi ha färre mygg! säger de.
Här kan fladdermössen göra stor nytta. En hungrig fladdermus kan äta 1000 myggor på en timme och totalt kan det bli 3000 myggor på en natt.

Rådgivningen börjar med en rundvandring för att undersöka förutsättningarna för fladdermöss att trivas runt gården som legat på platsen sedan början av 1800-talet. Gamla byggnader och många träd att bo i, en allé och bra sträckor att flyga på, en gödselstack som håller värme och en mindre vattensamling. Dan är nöjd med det han ser.
– Här borde fladdermöss kunna trivas!

Fladdermöss bor gärna i gamla ihåliga träd eller i lockpanelen på gamla trähus. På många ställen kan det vara svårt att hitta boplatser. Fladdermusholkar är ett sätt att erbjuda fler. Dan ger Christina och Erik en fladdermusholk av träbetong. Den speciella betongen är lättare och ger ett bättre klimat eftersom det både andas och isolerar. Holken ska helst sitta i söderläge, 2-3 meter upp och med fri inflygning för fladdermössen. Christina har redan en plats i åtanke:
-Gaveln på det nya stallet.

Det är bra att sätt upp flera stycken nära varandra. Christina och Erik får en instruktion för hur de kan bygga egna holkar att komplettera med.

Mat, boplatser och vatten
En åtgärd vid sidan av nya boplatser är att öka möjligheten att hitta mat. Fladdermöss äter insekter. För att insekter ska trivas behöver det finns blommande växter, buskar och träd på gården. Dan tittar runt och upptäcker både hagtorn, fläder och maskrosor.
– Ni kan öka blomningen genom att släppa upp det som redan finns, så in ängsfrön och låta maskrosorna vara kvar, säger han.
På gården finns också en mindre vattensamling.
-Det är också bra. Där kan mygglarver kläckas och fladdermössen dricka i flykten, säger Dan.

Fladdermöss jagar på natten
Det börjar skymma och det är dags att se om vi kan upptäcka några fladdermöss som jagar runt gården. Om ett par veckor drar det ihop sig till vinterdvala för fladdermössen. En del flyttar lite söderut, men merparten stannar.

I Sverige finns 19 olika arter, den minsta väger 5 gram och är 20 centimeter i vingspann – dvärgpipistrell. Den största är större brunfladdermus med ett vingspann på 40 centimeter. Båda finns med bland de fyra vanligaste arterna.

Fladdermöss navigerar med ekolod. De skickar ut en mängd högfrekventa ljud genom öppen mun. Sedan lyssnar de till ekot och med det kan de avgöra storleken på bytet de jagar. Frekvensen börjar där vår slutar så vi människor behöver förstärkning för att höra dem.

Vi utrustas med varsin detektor. På baksidan står att dvärgpipistrell har en frekvens på 50 – 60 kHz och kan beskrivas som ett snabbt smackande. Till att börja med går det lite trögt. Vi riktar våra detektorer i olika riktningar på olika frekvenser.

Vid gödselstacken mellan stallarna blir det ingen träff. Vi fortsätter runt stallet mot en öppnare yta närmare vattensamlingen. Och plötsligt både ser och hör vi dem flyga runt oss.
-Vad mysigt! Så roligt! Man blir som ett litet barn! säger Christina.

Mänsklig aktivitet verkar inte bekymra fladdermössen. Däremot tycker de inte om lampor.
-Fladdermöss vill inte synas. På dagen blir de ett lätt byte för en falk eller annan rovfågel, därför jagar de på natten, säger Dan.

Christina och Erik är riktigt nöjd med rådgivningen.
-Vi fick lära oss så mycket, nu är vi riktiga experter på fladdermöss.

Rådgivningen är en del i Vattenrikets projekt Fladdermöss i Vattenriket.

Projektnamn: Fladdermöss i Vattenriket
Medverkande: Biosfärkontoret, Naturskyddsföreningen i Kristianstad Bromölla, markägare
Finansiärer: LONA-bidrag (Naturvårdsverket via Länsstyrelsen Skåne) och Kristianstads kommun
Total budget: 295 000 kr
Genomförs 2021 – 2023