Ny lärplats lyfter sten, stockar och strömmande vatten

Grus och död ved kan främja vattenkvalitet och biologisk mångfald i åar. Under våren har studenter från Högskolan i Halmstad besökt Lärplats Mjöån och hört om Biosfärkontorets åtgärder där.

Över ljudet av Mjöåns porlande vatten berättar Biosfärkontorets limnolog Per Torstensson hur öring och många andra arter kan gynnas av naturliga processer. Åhörarna är studenter på utbildningen Miljö, innovation och hållbarhet vid Högskolan i Halmstad. Studiebesöket är en del av kursen Ekosystemtjänster och hållbar samhällsutveckling.

Studenterna är några av de första besökarna vid Vattenrikets nya Lärplats Mjöån. Den lyfter fram åtgärder som genomförts inom ramen för Interreg-projektet Supported by nature för att gynna ån och därmed Östersjön. Både lärare och studenter uppskattade dagen.

– Besöket vid Mjöån visade en aspekt inom naturvård och åtgärder som vi inte hade berört på föreläsningar, med fokus på den fysiska miljön och hur den kan förbättra biologisk mångfald. Det var också intressant att få höra om Interreg-projektet för att få en uppfattning om hur projekt bedrivs och att det är vanligt med internationella samarbeten, säger Johanna Sjöstedt, lärare vid Högskolan i Halmstad.

Studenterna fick bland annat höra hur vi har arbetat med Hartijokimetoden. Det är en svensk metod som vi har använt för att skapa en variation i Mjöåns botten. Med speciella verktyg som stenräfsor och brytborr lossar vi småsten från bottnen och skapar en lös struktur. Här kan senare öringhonan justera och flytta gruset så det skapas bra förutsättningar för lek. När stenar och grus flyttas runt skapas också nya lekplatser för andra arter som lever i strömmande vatten.

Lärplatsen visar också vikten av död ved. Genom att lägga alstockar i vattnet bildas så kallade höljor där vattnet saktar in. Då kan sand och annat sedimentera till botten. På andra platser kan ån gröpas ur. I framtiden kan det göra ån mer meandrande och slingrande. Stockarna fungerar även som livsmiljö, föda och skydd för många arter. Åtgärderna har gjorts med elever från Önnestadsgymnasiet i samarbete med närboende.

­­ – Många studenter skrev på kursutvärderingen att det var givande att komma ut och se hur det ser ut i verkligheten. Över lag kompletterade fältbesöket föreläsningen jag höll mycket väl, säger Antonia Liess, lärare vid Högskolan i Halmstad.

Under dagen fick studenterna också besöka våtmarksanläggningen vid Fredriksdalsviken, som är Sveriges första för att reducera järn och aluminium i vattnet, samt en av bevattningsvåtmarkerna i Vattenriket.

Syftet med Supported by nature är att öka förståelsen för naturbaserade lösningar och hur de bidrar till bättre miljöförhållanden för Östersjön. Samarbetsprojektet genomförs med Biosphere for Baltic, ett internationellt nätverk med biosfärområden runt Östersjön. Minst 17 så kallade lärplatser tas fram runt Östersjön med fokus på multifunktionella våtmarker, kustvattenhabitat och restaurering av vattendrag.

­ – Detta är en plats för att visa upp vår metodik. När vi visar upp metoderna kan vi lära andra och få en större utväxling, säger Per Torstensson.

Hartijokimetoden är ett bra exempel.

– Det gäller att lära sig hur det ska kännas och hur det ska låta när man går ut i vattnet där bottnen är justerad med Hartijoki. Det kan man inte göra någon annanstans än i verkligheten som består av vadarbyxor, rinnande vatten och hårt jobb!

Inom ramen för Supported by nature har Biosfärkontoret även anlagt ett stenrev utanför Åhus kust och satt upp strukturplattor i Åhus hamn.