Igenlagda diken på Fjällmossen ska gynna klimatet

Genom att återväta torvmarker kan vi minska utsläppen koldioxid. Nu har Vattenriket genomfört sitt första våtmarksprojekt för klimatet. Åtta diken har pluggats igen på Fjällmossen. Därmed har 2,5 hektar våtmark återställts.

För 50 år sedan bröt man torv och odlade marken i kanten av Fjällmossen. För att marken skulle bli torrare grävde man diken. På 1970-talet var den utdikade marken inte längre lönsam att odla. Dikena blev kvar och fortsatte torka ut mossen och marken runtomkring.
-Nu har vi återställt den ursprungliga vattennivån genom att plugga igen dikena, berättar Mattis Vindelman, projektledare på Biosfärkontoret.

Med hjälp av en grävmaskin har dikena fyllts igen med torvjord. Totalt har åtta så kallade dikespluggar kommit på plats, en åtgärd som gav effekt med en gång.
-Inom tio-femton minuter var det synligt för blotta ögat att vattennivån stigit i området runt dikespluggen, säger Mattis Vindelman.

Vattennivån har stigit i både mossen och torvgravarna, gropar där man tidigare tagit torv. Den gamla åkermarken har blivit blötare, liksom alsumpskogen intill. Totalt har 2,5 hektar fått en återställd vattennivå. Effekten blir att vi minskar växtgasutsläppet och behåller kol i marken. Mattis Vindelman förklarar:
-Det som händer när diken dränerar torvjord är att torven exponeras för syre, bryts ner och blir till koldioxid i atmosfären. Genom att höja vattennivån stannar vi av den processen.

Förutom den viktiga klimateffekten av minskat kolidoxidutsläpp kommer våtmarken även att ha en positiv effekt på den biologiska mångfalden.
-Mossar och sumpskogar är två habitat som det råder en stor brist på i. Genom att återställa dessa våtmarker hjälper vi fåglar och fladdermöss och många andra djurgrupper som trivs i fuktiga skogsmiljöer, säger Mattis.

En annan effekt är att återvätningen jämnar ut flödena i vattendragen längre ner i systemet. Fjällmossen ligger högst upp i avrinningsområdet och håller väldigt mycket vatten, som en stor tvättsvamp.
-Genom att hålla kvar vatten högt upp i avrinningsområdet blir vi bättre rustade för extremväder. Vid torka behålls mer vatten kvar i systemet och vid skyfall bromsas hastigheten på flödena ner, säger Mattis.

Återvätningen på Fjällmossen finansieras av statliga LONA-pengar. Hälften av marken ligger i det statliga naturreservatet Fjällmossen, resten på privatägd mark. Åsa Sandgren driver lantbruket och har bott på gården i hela sitt liv.
-Vi gör gärna en insats för att hjälpa mossen hålla kvar vattnet och göra gott för naturen. Kan man fördröja vattnet i landskapet så har vi hjälp av det under perioder av extrem torka. Betet blir bättre och kanske även skördarna, säger Åsa Sandgren.