Fortsatt dystert för rödspoven

Antalet rödspovar fortsätter att minska i Vattenriket. Vid årets räkning noterades 8-9 par. Vårens torka försvårar häckningen.

Så här frodiga strandängar vill rödspoven ha. Men så lär det inte bli i år.

Som mest hade Vattenriket 65 par rödspovar i slutet på 1990-talet. I år räknades bara 8-9 par, vilket är en minskning från fjolårets 10-12 par.
-Det är verkligen ett dystert läge för vadarfåglarna, säger Hans Cronert, Vattenrikets naturvårdssamordnare. Efter lyckade restaureringar tillsammans med markägare och lantbrukare och ökade bestånden. Nu rasar de över hela linjen.

Våren har varit regnfattig och vattenståndet i Helgeån legat under havets nivå en längre tid. Så här års borde strandängarna vara täckta av vatten, men i år har översvämningarna helt uteblivit.
-Snösmältningen skedde tidigt och regnet har i stort sett uteblivit sedan dess. Det gör att det är väldigt torrt på strandängarna nu, säger Hans Cronert.

Minskat under flera år
Antalet vadarfåglar i Vattenriket har minskat under flera års tid och torkan är förmodligen bara en av flera förklaringar.
-Vi försöker bena ut varför det blivit som det blivit och flera viktiga faktorer samverkar. Det kan handla om fler kråkor, rävar med flera som plockar ägg och ungar, kraftigt gåsbete som gör att fåglarna saknar skydd och generellt minskande bestånd i norra Europa.

Hans Cronert misstänker också att den kraftiga översvämningen sommaren  2007 lämnat järnslam kvar på ängarna. Slammet påverkar fortfarande grästillväxten och vadarnas mat, som utgörs av insekter av olika slag. På flera håll syns fortfarande tydliga spår av rött järn på vegetationen.

-Händer inget radikalt så kommer allt färre fåglar att komma tillbaka efter övervintringen. Jag bedömer läget som väldigt allvarligt för strandängsfåglarna i området, säger Hans Cronert.

Text: Åsa Pearce
Foto: Hans Cronert