Vramsån – om vattendraget

Vramsåns vatten kommer delvis från Hässleholms kommun, där Bosarpssjön och Store mosse utgör viktiga källområden.

Ån får också vatten från ett flertal mindre bäckar som rinner ner från Nävlingeåsen och Linderödsåsen. Längs dessa biflöden finns skogklädda raviner och strömsträckor med sten- och grusbotten.

Vramsåns huvudfåra rinner genom Tollarp och fortsätter österut över slätten i ett slingrande meander-lopp. Den passerar genom Gärds Köpinge och mynnar till sist i Helge å söder om Hammarsjön.

Längs Vramsån och de tillhörande bäckarna finns några av södra Sveriges mest värdefulla livsmiljöer.

Vattnet är rent och syrerikt, och stora delar av ån flyter fram under skuggande lövträdskronor. Här finns porlande strömsträckor med grus- och stenbotten, men också lugnare stråk där ån kantas av strandängar och sumpskogar.

Öringen vandrar långt upp i ån för att leka, och i åns nedre delar finns sällsynta fiskar som grönling och sandkrypare. Vramsån är också Sveriges musselrikaste vattendrag, och hem åt känsliga arter som flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla.

Den märkliga jättemöjan växer på flera platser i ån. Växtens långa blad bildar böljande hårsvall i strömmen, beströdda med vita blommor. Forsärla, strömstare och kungsfiskare söker föda längs ån, och nere i vattnet lever larver av nattsländor, dagsländor, bäcksländor och trollsländor.

Tack vare sina exceptionellt höga naturvärden är Vramsån klassad som riksintresse för naturvård. De naturvärden som är knutna till vattendraget ska skyddas och bevaras för framtiden, vilket ställer höga krav på hänsyn i den känsliga miljön kring ån. Torrläggning, förorening och igenslamning kan få allvarliga följder, och därför måste jord- och skogsbruk ske med stor försiktighet.

Biosfärkontoret arbetar med flera olika naturvårdsprojekt längs ån och dess biflöden. Man arbetar till exempel med att öppna upp vandringsvägar för fisk, och lägger ut grus och sten för att återskapa lekbottnar. Det gynnar både öringen och den hotade flodpärlmusslan.

Man har också anlagt våtmarker i flera av åns biflöden. Våtmarkerna lagrar vatten, och bidrar till att förhindra uttorkning under torra perioder. Längs Rambrobäcken har man planterat alar som ger skugga, skydd och föda åt vattenlevande djur.

På andra ställen har man tagit bort träd och buskar längs stranden, i syfte att släppa in solljus till jättemöjan. Man har även placerat ut bolådor för kungsfiskare vid Vramsån.

Den gamla badplatsen i Gärds Köpinge är ett populärt utflyktsmål för skolklasser, och används ofta i naturums pedagogiska verksamhet. Här finns ett av Vattenrikets biosfärklassrum.