Vinne å – om vattendraget

Vinne å rinner genom de nordöstra delarna av Vattenriket. Ån får mycket av sitt vatten från mindre bäckar och våtmarker i de höglänta trakterna uppe på Nävlingeåsen. Avrinningsområdet omfattar även trakterna kring Vinslöv i Hässleholms kommun.

Vinne å fortsätter genom slättbygderna norr om Kristianstad och mynnar i Helge å vid Karpalundsdammarna, i södra änden av Araslövssjön.

Ån rinner genom områden med intensivt jordbruk, och är starkt påverkad av mänskliga aktiviteter. Huvudfåran är till stor del uträtad och kanaliserad. Delar av ån har branta, grävda kanter och saknar såväl skuggande träd som naturliga bottenstrukturer.

Vissa känsliga arter har konstaterats i Vinne å, till exempel öring, grönling, sandkrypare och tjockskalig målarmussla.

Vinne å har under lång tid varit förorenad och starkt övergödd. I början av 2000-talet beräknades Vinne å stå för cirka tio procent av den kväve och fosfor som nådde Hanöbukten via Helge å. Modern miljölagstiftning och reningsteknik har bidragit till att minska näringsbelastningen, men man har också gjort ett antal riktade insatser för att förbättra åns ekologiska status fram till år 2027.

Vinne å-projektet genomfördes mellan 2011 och 2014 i samarbete mellan Hässleholms och Kristianstad kommuner. Målsättningen var att förbättra åns ekologiska status. Inom ramen för Vinneåprojektet har man återskapat och anlagt ca 70 hektar våtmarker längs ån. Våtmarkerna fångar upp näringsläckage och ger samtidigt jordbruket jämn tillgång till vatten för bevattning. Enskilda avlopp inventerade och viktiga källor till näringsbelastning kartlades.

Man har också arbetat med den fysiska miljön längs ån. Man har bland annat planat ut branta kanter för att återskapa naturliga vattenståndsförändringar och lagt ut grus för att skapa lekbottnar för fisk. Hässleholms kommun planerar att ta bort det definitiva vandringshindret i Vinslöv och öppnar upp många nya lekområden.

Mycket arbete återstår, men de åtgärder som har genomförts har redan fått positiva effekter. Redan samma år som man lade ut bottengrus kunde man konstatera lekande havsöring, och elfiske har visat att bottnarna används av både grönling, sandkrypare, nejonöga och elritsa.

De våtmarker som har anlagts har blivit viktiga oaser för såväl trollsländor som krickor, skedänder och andra fåglar. Kronjuvelen är kanske den 19 hektar stora våtmarken i Adinal. Våtmarken vid Bockebäcken är mindre till ytan, men ett uppskattat utflyktsmål för barn och vuxna i Önnestad.