Sandra Magnussons broderi är en hyllning till skogen. En påminnelse om lyckan i att andas…
Våtmarker gör stor nytta för havet och klimatet
I takt med att vi blir allt mer medvetna om människans påverkan på havet och klimatet ökar intresset för våtmarker. För att minska näringsläckage och koldioxidutsläpp. I Vattenriket har vi skapat ett 60-tal våtmarker. Den senaste på Vista gård i Hovby.
Skånes största flod Helge å rinner tvärs igenom Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. På vägen genom skogar och jordbrukslandskap blir vattnet allt brunare och näringsrikare. Till slut mynnar ån i havet. Hur Hanöbukten mår beror på det som sker längs vägen.
För att minska övergödningen måste vi minska läckaget av näring från skog, jordbruksmark, avlopp och industrier. Våtmarker är en del av lösningen. Och har många fler positiva effekter.
– Genom att anlägga våtmarker håller vi kvar vatten, jämnar ut flöden, minskar brunifieringen, skapar grundvatten, ökar den biologiska mångfalden och minskar läckaget av koldioxid, säger Andreas Jezek, Vattenrikets limnolog.
Andreas har lång erfarenhet av att söka pengar, hitta lägen och förmå markägare att sätta av mark till våtmarker. En av de senaste ligger på Jörgen Olssons mark och är en del i det stora WWF-projektet ”Återskapa Östersjöns livskraft” som förutom Vattenriket även omfattar Stockholms skärgård och Höga kusten.
-Våtmarken förlänger förloppet innan vattnet rinner ut i Helge å. Den fungerar som en fosforfälla och så vi kan använda vattnet att bevattna åkrarna med. På så sätt spar vi på vattenresurserna, säger Jörgen Olsson.
Totalt har 63 våtmarker anlagts i Biosfärkontorets regi.
-I Vattenriket har vi rätt förutsättningar med flera låglänta områden dit det kommer mycket vatten. Samtidigt har vi mycket jordbruksmark. Däremellan finns områden som lämpar sig väl för våtmark, säger Andreas Jezek.
Att arbeta med hållbar vattenhushållning, skapa kolsänkor och fördröja vattnet i landskapet hjälper till att bevara artrikedom och ekosystemtjänster.
-Det gör oss dessutom bättre rustade att möta och mildra effekterna av klimatförändringar, säger Andreas.
Text och foto: Åsa Pearce