Biosfärområden – acceleratorer för hållbar utveckling

Biosfärområden är modellområden för att ta fram lokala lösningar på globala problem. Områden där nya metoder utvecklas i samverkan mellan olika aktörer. På så sätt bidrar de till en hållbar samhällsutveckling. En ny rapport samlar femtio års erfarenhet av biosfärarbete. Den stora bredden gör att Vattenriket sticker ut som ett gott exempel.

Svenska Mab-kommittén har beställt rapporten som Naturvårdsverket finansierat och kommunikationsbyrån Azote sammanställt. Syftet är att lyfta fram och sprida den samlade erfarenheten av biosfärområdenas bidrag till hållbar utveckling för att nå FN:s globala mål. Johanna MacTaggart, nationell koordinator för Sveriges biosfärområden är nöjd med resultatet.

– Rapporten lyfter tydligt fram de funktioner som är gemensamma för alla biosfärområden. Som att man är en arena för samverkan, att man jobbar med lärandeprocesser, kommunikation och folkbildning och att man arbetar holistiskt för att överbrygga institutionella stuprör. Det är min upplevelse att det är så biosfärområdena jobbar och därför är det skönt att få det analyserat så tydligt, säger hon.

Resultatet av 50 års arbete
Fem utvärderingar om vardera tio år, sammanlagt 50 års biosfärarbete. Det är ett omfattande material som ligger till grund för rapporten. Rapportförfattaren Marie Löf på Azote berättar hur hon gått till väga med att identifiera nyckelbegrepp, lärdomar och framgångsfaktorer i en svällande excelfil. Ju mer hon läste desto tydligare blev det hur mycket biosfärområdena bidrar med.

-Det är ett imponerande arbete som görs! Vi behöver de här positiva exemplen som visar den goda och hållbara framtiden. Det var också spännande att ta del av alla samskapande lösningar som görs i biosfärområden. Det lokala engagemanget ger nya diskussioner och kontaktytor som leder till nya innovationer och samarbeten.

Johanna MacTaggart hittar flera kommunikativa budskap i rapporten. Kanske framför allt att biosfärområden jobbar på ett integrerat sätt med ett landskapsperspektiv för att möta flera globala mål samtidigt. Några projekt har mer bäring mot de ekologiska målen, andra mot de ekonomiska eller sociala målen.
-Det finns inte bara ett sätt att arbeta med hållbar utveckling – den är mångfacetterad, säger hon.

Outnyttjad potential för myndigheter och företag
Rapporten är en analys av fem biosfärområden. Kristianstads Vattenrike är landets äldsta och mest väletablerade biosfärområde med flera medarbetare.
-Det avspeglar sig i att man kan driva många olika projekt och bidra till en positiv och hållbar utveckling på många olika områden. Det verkar också vara en framgångsfaktor för att säkra finansiering för projekten, säger Marie Löf.

Hon har en tvärvetenskaplig bakgrund som doktor i miljövetenskap. Hennes stora intresse är kommunikation som syftar till att få ut kunskap till beslutsfattare och företag så de kan vara med och verka för en hållbar utveckling. Här lyfter hon fram biosfärområdenas möjligheter att sprida ny kunskap till breda målgrupper.

Rapporten finns i en längre fördjupad version som vänder sig till centrala myndigheter. Här ser Marie en outnyttjad potential för myndigheter och företag att samarbete ännu mer med biosfärområden lösningar och innovation. Johanna MacTaggart håller med:

Alla borde läsa kortversionen
-Biosfärområden är både en viktig motor för hållbarhetsutveckling och en viktig nod för centrala myndigheter koppla ihop olika aktörer. Här kan de testa verktyg, utveckla policy och metoder. Det är något som centrala myndigheter ofta får i regeringsuppdrag. Jag tror de kan dra nytta av biosfärområden bara de får upp ögonen för dem.

Rapporten finns även som en kortare populärversionen. Vem riktar den sig till?
-Den borde egentligen alla läsa – för att få bättre kunskaper om vad biosfärområden jobbar med så de ser hela spektrumet av projekt och förstår att det inte enbart handlar om naturskydd, säger Marie Löf.

Länk till hela rapporten.
Länk till kortare populärversion.

Text: Åsa Pearce
Illustration: Jerker Lokrantz, Azote