Samarbete med Danmark för att återväta torvmarker

Ett nytt EU-projekt ska minska utsläpp av koldioxid samt bidra till klimatanpassning och ökad biologisk mångfald. Vattenriket har tillsammans med 16 andra aktörer i Skåne, Halland och Själland beviljats projektmedel från Interreg. Tillsammans ska de arbeta för att återväta mer torvjord.

SLU Alnarp kontaktade Mattis Vindelman, projektledare Biosfärkontoret, när de arbetade med förstudien till en ansökan om återvätning av torvmarker.
-De letade efter folk i Skåne som gjort återvätning av torvmark för klimatnytta. De hittade oss och vill titta på våra dikespluggar vid Fjällmossen, säger Mattis Vindelman.

Sagt och gjort, Mattis tog med SLU och danska Gate 21 på exkursion till Fjällmossen. Sedan blev det bestämt att Vattenriket skulle vara med och skriva ansökan och samla ihop svenska partners till projektet. När ansökan skickades in till Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak hade det totalt 17 partners från Skåne, Halland och danska Sjaelland. Deltagarna är kommuner, vattenråd, universitet, företag och myndigheter.

I juli kom det glada beskedet att projektet fått Interregmedel och i förra veckan hölls kickoffen i Köpenhamn.
-Det var god stämning och alla var intresserade och engagerade, säger Mattis. Det blev också klart att vi har många utmaningar som skiljer sig åt i de två länderna. Både vad gäller lagar och politiska ambitioner.

I Danmark har man höga ambitioner när det gäller återvätning, men det är svårt på grund av att landet är tätbefolkat och det är stor konkurrens om marken. I Danmark sker stora utsläpp från torvjordar som används som åkermark och ambitionen är att återställa merparten a dessa områden till våtmarker.

Mycket att lära av varandra
I Sverige finns ett stort intresse för återvätning av våtmarker, men vi har inte lika högt ställda ambitioner som i Danmark. Cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp sker från dränerade våtmarker och möjligheten att minska dessa utsläpp uppmärksammas från aktivister, politiker och media.

-När vi arbetar med våtmarker i Sverige har vi tidigare främst haft fokus på att gynna biologisk mångfald och minska mängden näringsämnen i vattnet. Det har vi ganska goda kunskaper om. Men återvätning för att minska växthusgasutsläpp har vi bara arbetat med i några år och vi har mycket kvar att göra och lära oss, säger Mattis.

I Sverige finns stora realer skogsmark på dränerad torvjord. Den största delen av utsläppet kommer från just skogsmark och det finns riktade satsningar för återvätning i skogen. Men även jordbruksmark på torvjord orsakar stora utsläpp och det pågår utredningar om hur arbetet med återvätning kan utvecklas där.

Både Danmark och Sverige är i början av arbetet med återvätning.
-Om vi ska nå upp till målsättningen för hur mycket torvmarks om ska återvätas har vi bara skrapat på ytan hittills, säger Mattis.
Därför ser han ett stort värde i Land4Climate-projektet där syftet är att deltagarna från de båda länderna ska lära av varandra och samarbeta under lång tid. Projektet pågår i tre år och har en total budget på cirka 3,5 miljoner euro.

Målsättningen är att återväta mer torvmark. Det ska man göra genom att öka kunskap och kompetens bland deltagarna, skapa multifunktionella lösningar som är bra för klimatanpassning, minska utsläppen växthusgaser och gynna biologisk mångfald. Det kommer även att undersökas om solceller kan placeras på återvätt torvmark.

Interreg efterfrågar att deltagarna pratar sitt modersmål med varandra, det vill säga svenska och danska. Inför första träffen hade projektgruppen tagit fram en ordlista med översättningar av ord som är viktiga i projektet.
-Sedan tog vi varannan slide på svenska och varannan på danska, säger Mattis.

Återvätning är en relativt ny åtgärd
Nu blir det studiebesök, kurser och workshoppar för att hitta sätt att jobba tillsammans och hjälpa varandra.
-Återvätning är en relativt ny åtgärd och det finns inte så mycket erfarenhet av det ännu, så det är stort behov av att lära av varandra efter hand.
Mattis roll är att koordinera de svenska partners som är med i projektet. Det kan omfatta att anordna exkursioner, möten och workshoppar samt att sköta kommunikationen på svenska.

I projektet finns även medel till att restaurera våtmarker och viss uppföljning.
-Till exempel kommer grundvattennivån att mätas före och efter en åtgärd. Men vi är också öppna för att samarbete med fler forskningsprojekt för att följa upp våra åtgärder, säger Mattis.

På lång sikt hoppas han att projektet kommer att ge flera goda exempel på projekt som kan inspirera andra.
-Jag hoppas också att vi får mer kunskap om hur vi kan minska växthusgasutsläpp från torvjordar och hur de åtgärderna samtidigt påverkar biologisk mångfald och vattenkvalitet. Slutligen förväntar jag mig även att vi gör ett par misstag som vi kan lära oss av, så slipper andra göra samma misstag i framtiden!