Ett nytt EU-projekt ska minska utsläpp av koldioxid samt bidra till klimatanpassning och ökad biologisk…
Predatorkontroll ska hjälpa vadarfåglar få fram ungar
Vadarfåglarna i Vattenriket blir allt färre. En av anledningarna är att predatorer som räv, grävling och kråkfåglar tar ägg och ungar. Ett nytt samarbete mellan Biosfärkontoret, Länsstyrelsen och Jägarförbundet ska kontrollera antalet predatorer.
I veckan hölls ett första möte. Jakträttshavare, markägare och arrendatorer vid Håslövs ängar, Hovby ängar och Isternäset var med liksom Naturskyddsföreningen och Nordöstra Skånes fågelklubb.
– Det är viktigt att vi jobbar tillsammans och att alla har förståelse för åtgärden. Mötet är den första aktiviteten i ett gemensamt projekt för att stödja predatorkontroll i Kristianstad Vattenrike, säger Pyret Ovesson, naturvårdssamordnare i Biosfärområde Kristianstad Vattenrike.
Projektet har hittat inspiration i en modell som använts framgångsrikt på Öland. På uppstartsmötet delade vadarfågelspecialist Richard Ottvall med sig av erfarenheterna från Öland.
-Där har man tydligt sett hur tofsvipor och rödspovar fått fram fler ungar, säger Pyret Ovesson.
Nästa steg är träffar i fält under vinter och vår med praktiska kurser i att använda lockpipa och fällor. Projektet koncentreras till tre områden där de finaste strandängarna med bete och slåtter finns. Det är Hovby, Håslövs ängar och Isternäset.
Jaktvårdskretsen Kristianstad Bromölla samordnar och håller i utbildningar i predatorjakten.
-Vi erbjuda alla jägare i området utbildning i lockjakt på räv och kråkfåglar. Vår förhoppning är att jaktlagen ska samarbeta så det blir en effektivare jakt, säger Mathias Johansson från jaktvårdskretsen.
Mathias ser projektet som en vinn-vinn situation.
-Hos jägarna finns ett stort naturvårdsintresse. Att minska predatorerna är en jättevinst för oss allihop. Predatorer är en hög belastning inte bara på vadarfåglar, utan även på rapphöns, fasaner, kanin och hare.
Dessutom är han glad åt att samarbeta över intressegränserna.
– Det är jättepositivt att samverka med ornitologer och lantbrukare. På så sätt kan vi hitta en samsyn och samhörighet vad gäller kunskap och minska konfliktytor.
Text: Åsa Pearce
Foto: Carina Wettemark