Samhällsutveckling, resiliens och klimatnytta

Biosfärområden ska fungera som modellområden för hållbar samhällsutveckling. Under lång tid har Biosfärkontorets arbete genomsyrats av insatser för klimatet och för att stärka samhällets resiliens. Dessa perspektiv blir alltmer centrala i samhället i stort liksom i vår verksamhet. Att samverka, arbeta långsiktigt och vara aktiv tidigt i olika samhällsprocesser är avgörande för att ta ett helhetsgrepp om dessa komplexa frågor.

Naturbaserade lösningar är ett verktyg i arbetet, där Biosfärkontoret sedan länge ligger i framkant. Några exempel är vårt arbete med restaurering av strandängar och anläggande av våtmarker som fyller flera funktioner. Vi deltar även i lokala och internationella projekt för att utveckla och dela kunskap kring klimatåtgärder och naturbaserade lösningar. Vårt arbete med biologisk mångfald, näringsliv, lärande och lokalt engagemang främjar också resiliens och utvecklar samhället.

Naturbaserade lösningar bygger på naturens egna processer för att möta samhällsutmaningar. Ett resilient samhälle vilar på friska ekosystem, hög biologisk mångfald och fungerande näringsvävar, vilket stärker både beredskap och hållbarhet. Dessa perspektiv har präglat Biosfärkontorets arbete sedan starten.

Exempel är bevarande av strandängar, anläggning av våtmarker och åtgärder som håller kvar mer vatten i landskapet för ökad resiliens och klimatanpassning. Under 2026–2030 vill Biosfärkontoret samarbeta med forskare kring klimatförändringarnas effekter på strandängar och andra värdefulla livsmiljöer.

Arbetet omfattar också återvätning av torvmarker samt plantering av ålgräs och blåstång för att minska erosion och skapa livsmiljöer i havet. Vi fortsätter även att minska utsläpp av järn och aluminium från invallad mark och följer upp våtmarksanläggningen vid Fredriksdalsviken som modell för framtida insatser.

Genom Interregprojektet Supported by Nature skapas nya livsmiljöer i Åhus hamn, stenrev i havet och klimatanpassade åtgärder för öring i Mjöån. Vi vill också undersöka naturbaserade lösningar för att minska fosforbelastningen i Råbelövssjön.

Genom kunskapsspridning, naturbaserade lösningar och ett helhetsperspektiv stärker vi både naturens och människans motståndskraft.

Biosfärområden är modellområden för hållbar samhällsutveckling. Biosfärkontoret arbetar för att stärka tätortsnära natur, ekosystemtjänster och klimatanpassning i kommunens planering.

Under 2026–2030 verkar vi för att målen i EU:s naturrestaureringsförordning och FN:s Kunming–Montreal-ramverk integreras i planprocesserna. Naturvärden, grönstruktur och ekosystemtjänster ska få större tyngd i markanvändning och stadsutveckling.

Vi arbetar för fler gröna och blå miljöer i detaljplaner, starkare gröna samband mellan stad och omgivande natur samt restaurering av våtmarker och dagvattenmiljöer. Detta bidrar till ökad biologisk mångfald, bättre hantering av skyfall och högre livskvalitet.

Biosfärkontoret deltar tidigt i samhällsbyggnadsprocessen med ekologisk kompetens och landskapsperspektiv. Arbetet omfattar översiktsplaner, detaljplaner och större stadsutvecklingsprojekt. Vi verkar även för att kompensationsåtgärder blir en naturlig del av stadsplaneringen för att stärka naturvärden och ekosystemtjänster i tätorter.

Att begränsa och hantera klimatförändringar är avgörande för ett hållbart samhälle. Biosfärkontoret arbetar med lokala lösningar på globala utmaningar, bland annat genom att öka antalet träd i landskapet och främja biogasproduktion av grönmassa. Samverkan är central, inte minst med kommunens hållbarhetsenhet. Klimatneutrala Kristianstad 2030 är en satsning inom innovationsprogrammet Viable Cities för att accelerera klimatomställningen. Genom projekt som Gården i centrum och Kommunala verktyg för ökad lokal kolinlagring utvecklas åtgärder som ökar kolinlagringen och hanterar målkonflikter i kommunen.

Klimatarbetet omfattar även vattenhantering för att möta både torka och översvämningar. Vatten ska kunna hållas kvar längre under torra perioder och tas om hand i svämplan under blötare perioder. Våtmarker bidrar till grundvattenbildning och minskar risken för skogsbrand, medan cirkulära lösningar i jordbrukslandskapet kan göra dräneringsvatten tillgängligt för bevattning.

Dränerade torvmarker släpper ut stora mängder koldioxid. Genom återvätning kan utsläppen minska betydligt. Biosfärkontoret samordnar även Interregprojektet Land4Climate, där 16 svenska och danska aktörer samarbetar för att utveckla lösningar för återvätning, klimatanpassning och kunskapsutbyte fram till 2027.