Återväta våtmarker minskar utsläpp av växthusgaser

Torrlagda våtmarker släpper ut mer växthusgaser än alla personbilar i Kristianstads kommun. Mer än 70 procent av utsläppen kan undvikas genom att marken läggs under vatten igen. Det visar en ny studie som kartlagt dränerade våtmarker i kommunen.

Mattis Vindelman har kartlagt torvmarker i Kristianstads kommun som sitt examensarbete i miljövetenskap vid Lunds universitet.
-Tidigare studier på nationell nivå har visat att utdikade våtmarker släpper ut mer växthusgaser än alla personbilar. Jag ville kvantifiera utsläppen på lokal nivå och identifiera områden som kan vara intressanta att återväta, säger Mattis.

Koldioxid och lustgas sipprar ut från mark som tidigare varit kärr, mossar och sjöbottnar. Gaserna kommer från växtdelar som ansamlats i våtmarkerna under tusentals år. När våtmarken dräneras kommer torven i kontakt med syre och börjar brytas ner.

Våtmarkerna har främst dränerats för att skapa mer mark för jord- och skogsbruk. Det syns tydligt i resultatet av Mattis studie. Den vanligaste markanvändningen på dessa jordar i Kristianstad kommun är åkermark, följt av skogsmark.

Våtmarker gör klimatnytta
Ett effektivt sätt att få bukt med koldioxidutsläpp är att återskapa den våtmark som funnits där. På vissa platser räcker det att täppa igen ett dike. På andra behövs det byggas en vall som håller kvar vattnet.

Våtmarker kan ha en mängd positiva effekter. De kan motverka övergödning, är hem åt många rödlistade arter, kan öka grundvattenbildning och motverka både torka och översvämningar.

-Att beräkna och ta hänsyn till klimatnyttan kan ge ytterligare argument för att anlägga fler våtmarker på ett sätt som ger maximal nytta. Samtidigt är det viktigt att prioritera rätt områden för att konkurrera så lite som möjligt med andra samhällsintressen, säger Mattis.

Den 13 februari börjar han arbeta på Biosfärkontoret med fokus på anläggande av våtmarker för klimatnytta.
-Här har det anlagts våtmarker under lång tid. Då har syftet varit att minska övergödning och gynna biologisk mångfald. Nu ska vi ska kombinera klimatnyttan med andra ekosystemtjänster. Det känns jätteroligt och viktigt, säger Mattis.