Förening vill göra ålafisket till ett världsarv

Ålafiskare, entreprenörer och andra engagerade arbetar för att göra ålfisket längs Ålakusten till ett immateriellt världsarv. Föreningens första steg är nu taget; lanseringen av foldern ”Ett framtida världsarv – Ålakustens ålafiske”.

Calle Ericsson och Maria Blombärg, ”Föreningen för Ålakustens ålafiske som världsarv” har tagit fram foldern om ålfisketraditionen med Sven-Erik Magnusson, biosfärkoordinator.

Det är Unesco som inrättar världsarv. I dag finns 15 världsarv i Sverige, men inget i Skåne. Än så länge. Just nu håller Naturvårdsverket på att sammanställa en lista över potentiella svenska immateriella världsarv. I februari ska förslagen vara framvaskade.

Den lokala ”Föreningen för Ålakustens ålafiske som världsarv” arbetar nu hårt för att Ålakusten ska komma med på listan över immateriella världsarv. Biosfärkoordinator Sven-Erik Magnusson hejar på.
– Om det blir ett världsarv bidrar det till att rädda ålens fortlevnad, vilket är a och o. Samtidigt sätter det fokus på det marknadsföringsvärde som ålakusten har för biosfärområdet och kommunen, säger han.

Ärvts i generationer
Maria Blombärg är ordförande i föreningen. Hon berättar att ålfiskekulturen längs ålakusten har en lång tradition och att det involverat hela samhället.
– Ålafisket har haft en allmän social och politistisk betydelse. Alla hade tillgång och intresse i ålafisket, säger hon.

Flera av ålakustens fiskare har ärvt yrket i fyra- fem generationer. Det finns mängder med skrönor och berättelser kring ålafisket och ålagillen är än i dag en kulturtradition.
– Världsarvet finns redan i verkligheten, inte bara på papper, säger Maria Blombärg.

Föreningen för Ålakustens ålafiske som världsarv har tagit fram en folder om Ålakusten och ålafisket som natur- och kulturyttring.
– Genom att göra en folder vaskade man fram de mest väsentliga delarna kring ålfiskekulturen. Den blir en plattform för det fortsatta arbetet med att skapa ett immateriellt världsarv, säger Sven-Erik Magnusson.