Sandra Magnussons broderi är en hyllning till skogen. En påminnelse om lyckan i att andas…
Fotograf Patrik Olofsson aktuell med film och bok
Hej Patrik Olofsson, fotograf och filmare i Vattenriket. På onsdag 27/7 kl 18.55 visar Sveriges television din film ”Med kärrhökarna till Afrika”.
Vad får tittarna se?
– En 30 minuter lång film där vi följer Vattenrikets kärrhökar under ett år. Vi träffar flyttfågelforskare Roine Strandberg, som under många år arbetat med satellitsändare på kärrhökar. Sedan följer vi dem under flytten till Afrika, där vi också hälsar på under vintern.
Hälsar på?
– 2006 skulle sju kärrhökar få sändare. Då bestämde vi att satsa på att följa en av dem till Afrika den hösten.
Låter som att leta efter en nål i en höstack?
– Vi tänkte att av sju fåglar borde någon hamna nära Senegals huvudstad Dakar. Vi beställde flygbiljetter och reste. Vi hittade den mörka hannen åtta mil öster om Dakar. Det var jättehäftigt att följa den 2-3 dagar. Sedan kom den tillbaka till Vattenriket efter vintern.
Lärde ni er något nytt om kärrhöken?
– Filmen visar att kärrhökarna inte blir kvar hela vintern på den första platsen de kommer till. I stället stannar de på ett förområde några veckor innan de flyttar till sitt slutliga övervintringsområde. Den hannen vi träffade på befann sig just i ett förområde. Det var tur att vi kom när vi gjorde, vi kunde lätt ha missat den.
Varför följde du just kärrhöken?
– Kärrhöken är en långflyttande rovfågel, som häckar på marken i våtmarker – vilket är ovanligt för en rovfågel. De är sociala och häckar nära varandra. Under 1900-talet var de ovanliga. När förföljelse och miljögifter minskade på 80-90-talen ökade antalet kärrhökar dramatiskt. I dag häckar omkring 50 par i Vattenriket.
Den 2 september kommer Patrik Olofsson till naturum Vattenriket och visar filmen och signerar sin nya bok ”Kroknäbbarnas tid”. Redan den 1 augusti finns boken att köpa på naturum och i Kristianstad bokhandel. Längre fram i höst visar Sveriges television en längre film om Sveriges rovfåglar av Patrik Olofsson.
Text och foto: Åsa Pearce