Årets Biosfärkonferens var den femtonde i ordningen. Genom åren har inte mindre än 150 föredrag…
Tofsviporna trivs i våtmarken på Kemnagården
Våtmarker renar vattnet, jämnar ut flödet och är livsrum för många växter och djur. De senaste tio åren har Biosfärkontoret medverkat till drygt 150 hektar nya våtmarker i närheten av vattendrag som mynnar i Helge å. Nu följer vi upp hur de fungerar.
Sedan förra våren har Per Torstensson, limnolog på Biosfärkontoret, gått igenom ett 60-tal våtmarker som anlagts i Vattenrikets regi. Nu besöker han markägarna med tips och råd för att våtmarkerna ska fungera ännu bättre. En kylig decemberdag hälsar han på hos Agnes Ekströmer Kemna i Årröd.
-Det första jag kollar är helhetsintrycket, hur väl våtmarken smälter in i landskapet.
Här får Kemnagårdens våtmark högsta betyg. Med sina flacka slänter ser våtmarken ut som den legat på platsen ända sedan istiden.
-Många som kommer hit tror att det är en naturlig våtmark, säger Agnes.
I själva verket är den alltså anlagd. På hösten 2019 sattes grävskopan i marken. Den behövde inte gräva särskilt djupt, det räckte med några decimeter innan den nådde vatten.
-Och lera. Vi hittade en fin fossil och ett gethorn i leran, säger Agnes.
Lera och jord separerades. Sedan föstes det ut på marken runt våtmarken. Leran underst och jorden ovanpå. Numera betas våtmarken av ett 20-tal köttkor. Herefordkorna är Agnes bästa vänner, riktigt duktiga på att hålla vegetationen nere.
-Mina kor äter allt – till och med al, skräppor och veketåg.
En mängd fåglar har hittat till hennes våtmark. Här finns både insekter och lagom kort gräs att häcka i. I somras hade hon besök av kärrsnäppa, strandskata, storspov och tofsvipa, hennes favorit.
-Jag sitter på verandan och tittar på när mina tofsvipor jagar bort rovfåglar från bona, säger hon.
Agnes berättar att det kan vara lite svårt att få ut korna på öarna, ett problem som Per känner igen från andra ställen. Det betyder att Agnes måste ut och putsa öarna för egen maskin med röjsåg. För hon vill ha kvar sina öar.
-Det är där tofsviporna häckar. I somras hade jag 36 häckande tofsvipor på öarna.
Det var framför allt för fåglarnas skull och för den biologisk mångfalden som Agnes bestämde sig för att anlägga våtmarken. Som Krav-djurhållare blev våtmarken ytterligare ett steg i värnandet av naturen.
-Vattnet ger så mycket biologisk mångfald, inte bara fåglar, utan även insekter och grodor.
Syftet med Pers våtmarkskoll är att undersöka funktionen på våtmarken, komma med tips om hur den ska skötas, dokumentera med bilder och enklare text samt prata med markägaren.
-Jag kontrollerar alltid utloppsanordningen, eventuell dammvall, förekomst av fisk och om vattnet är onaturligt färgat samt skötsel och tillrinnande vatten.
Per noterar att vattnet i Agnes våtmark är klart och flödet bra. Och att korna gör sitt jobb – här är veketågen kortsnaggad. I många våtmarker är just tät vegetation av veketåg vanlig.
-Du har jättebra kor och det är viktigt. Korna producerar kött av det som växer samtidigt som de gör miljönytta, säger han.
Dagens skötseltips till Agnes blir att sänka vattnet tillfälligt i munken för att få ner nivån något i våtmarken.
– Då blir det torrare längs vattenbrynet och korna vågar sig längre ut för att beta. Som utloppet är utformat är det lätt att vrida ner utloppsröret och då sänks vattennivån 30 centimeter, förklarar Per.
Text och foto: Åsa Pearce