Projektbeskrivning
I början av 2000-talet började antalet vadarfåglar minska på strandängarna i Vattenriket. Liknande förändringar sker på många andra platser i Sverige och Europa. Förklaringen är troligtvis att många faktorer samverkar, till exempel försämrade livsmiljöer på häcknings- och övervintringsplatserna, otillräcklig födotillgång och att ägg och ungar blir mat åt predatorer. Inom biosfärområdet restaurerades strandängar redan på 1990-talet. Åtgärder för att hålla kvar vattnet på strandängarna pågår också, för att ge bättre födotillgång åt vadarfåglarna.
Predatorkontroll är ytterligare ett sätt att skapa bättre förutsättningar för vadarfåglarnas häckning. Det innebär att predatorer som räv, grävling, mård, mink och kråkfåglar begränsas i antal genom jakt. Hösten 2019 inledde Biosfärkontoret ett projekt tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, Jägareförbundet och Kristianstad-Bromölla jaktvårdskrets. Syftet är att skapa intresse och stödja predatorjakt i anslutning till strandängar i Vattenriket med målsättning att stödja vikande vadarpopulationer. Erfarenheter och inspiration hämtas från likande projekt på Öland och Vellinge strandängar.
Detta har hänt
I november 2019 genomfördes ett första informationsmöte med markägare, arrendatorer och jaktarrendatorer samt fågelklubben och naturskyddsföreningen. Föredragshållare var Richard Ottvall, Håkan Ellman, Hans Cronert, Fredrik Jönsson och Mathias Johansson.
Under 2020 ansökte projektet om skyddsjakt på rödräv, grävling, mård, kråka, kaja, skata och råka inom de aktuella områdena. För att veta hur mycket som fällts med stöd av skyddsjakstillståndet har jägarna krav på sig att löpande återrapportera till projektet. Under 2020 fälldes totalt 129 vilt fördelat på 3 grävlingar, 10 rävar, 16 kajor, 55 kråkor, 19 råkor och 39 skator. Under 2021 fälldes något fler men jägarna hade då en längre period på sig. Totalt 202 vilt fördelat på 4 grävling, 11 rävar, 88 kajor, 48 kråkor, 34 råkor och 13 skator.
Efter infoträffen har Håkan Ellman haft en föreläsning och en praktisk kurs i lockjakt på räv. För att kunna praktisera kunskaperna har Biosfärenheten och Länsstyrelsen finansierat fällor och lockpipor till jägarna. I samarbete med Önnestadsgymnasiet har det även byggts en värmländsk tunnelfälla och en norsk kråkfälla.
Under 2022 har jägarna erbjudits kurs i jakt på kråkfågel. Kursledare var Roger Barrborn och Conny Persson. Jaktetik, bulvaner och gömslen var några av ämnena som avhandlades under dagen. Bland de praktiska momenten kan nämnas provskjutning med olika choker och ammunition för att titta på träffbilder och täckning. Dagen avslutades med övningsskytte.
Riktad inventering av rödspov har utförts i Kristianstads Vattenrike under lång tid. Inventeringen är en viktig pusselbit för att utvärdera projektet och dess resultat.
Under 2023 inleddes ett samarbete med Svenska Jägareförbundet angående stenmård. 10 åtelkameror är utplacerade på strategiska ställen i Vattenriket för att hålla koll på om det passerar några individer. Stenmården är en invasiv art med förkärlek för stenfrukt, ägg och fågelungar vilket gör att de är ett potentiellt hot mot vadarpopulationerna på strandängarna.
Som ett komplement till Invasiva artgruppens arbete har 10 åtelkameror placerats ut i Vattenriket.
Snabba fakta
Projektnamn: Predatorkontroll
Medverkande: Biosfärkontoret, Länsstyrelsen Skåne och Jägareförbundet Skåne.
Finansiärer: Projektet har fått 25000kr från Landsbygdsprogrammet till information, möten och föreläsare. Övriga kostnader finansieras av Biosfärkontoret och Länsstyrelsen Skåne. De jägare som är knutna till projektet arbetar ideellt.
Genomförs 2019 – .
Kontakt: Pyret Ovesson pyret.ovesson@kristianstad.se