Medborgarforskning i biosfärområden – en väg till kunskap och engagemang

Naturvägledare Sam Peterson, naturum Vattenriket, deltog nyligen i en internationell konferens om medborgarforskning i Sydöstra Rügens biosfärområde. Där delade han med sig av sina erfarenheter från Algforskarsommar, ett projekt som ger data till forskarna och havsmedvetenhet åt eleverna.

Konferensen organiserades av Eberswalde University for Sustainable Development och hölls på den unika forskningsön Vilm i Biosfärområde Sydöstra Rügen. Ett trettiotal deltagare från hela Europa fick en inspirerande inblick i hur medborgarforskning kan bidra till både vetenskap och ökat engagemang för naturen. Naturvägledare Sam Peterson representerade Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

-Det var spännande att få dyka ner i begreppet medborgarforskning, att höra alla goda exempel och få forskarnas perspektiv. Jag tar med mig många nya idéer, både för vårt arbete och för framtida samarbeten, säger han.

Algforskarsommar – ett konkret exempel
Sam berättade om Algforskarsommar, ett projekt där skolelever får möjlighet att bidra till forskning om blåstångsskogar i Östersjön. Genom att samla in och analysera data i fält bidrar de till att lösa verkliga forskningsfrågor utanför klassrummet. Det skapar värdefull kunskap för forskarna och ger deltagarna en djupare förståelse för havsmiljön och dess betydelse.

-Vi samlar in data som valideras och används av forskare, samtidigt som vi planterar små frön av medvetenhet hos deltagarna. De får en direkt koppling till ekosystemen och förhoppningsvis en ökad förståelse för varför vi behöver göra för att skydda dem, säger Sam Peterson.

I sitt föredrag berättade Sam också att forskarna bakom Algforskarsommar är intresserade av att utöka projektet till fler länder runt Östersjön. Det öppnar för ett större samarbete där fler kan bidra till att övervaka förändringar i kustnära ekosystem.

Medborgarforskning i biosfärområden
Konferensen lyfte flera goda exempel på medborgarforskning i europeiska biosfärområden. Sam blev särskilt inspirerad av: Coast snap som används i Dublin Bay Biosphere Reserve på Irland. Där kan allmänheten bidra till att övervaka kustförändringar genom att ta bilder vid fasta punkter. Flow var ett projekt där invånare hjälper till att övervaka och skydda åar och vattendrag. The Habitability Tool, utvecklat av Åbo Akademi, i Biosfärområde Skärgårdshavet i Finland, undersöker vad som krävs för att de som bor i skärgården ska stanna kvar.

Medborgarforskning – forskning och attitydförändring
En viktig diskussion under konferensen var själva innebörden i begreppet medborgarforskning, som rör sig i gränslandet mellan forskning och attitydförändring. Är syftet att samla in data eller att öka engagemanget för naturen?
-När det fungerar som bäst kan medborgarforskning göra både och – bidra med värdefull kunskap till forskarna samtidigt som det stärker människors koppling till sin omgivning. Medborgarforskning handlar både om att samla in data och att skapa förståelse och engagemang, säger Sam.

Nya samarbeten och framtida möjligheter
Att få utbyta erfarenheter med kollegor från hela Europa var en av höjdpunkterna under konferensen. Naturvägledare, forskare och koordinatorer – alla bidrog med unika perspektiv.
-Det var ett fantastiskt gäng, från Östeuropa till Azorerna och allt däremellan. Att få vara en del av den här typen av sammanhang skapar möjligheter för framtida samarbeten,” säger Sam.

En idé som väcktes under konferensen var att etablera CoastSnap i Kristianstads Vattenrike. Metoden kan hjälpa till att dokumentera hur stränder och sanddyner förändras över tid, vilket är särskilt relevant i en tid av ökande extremväder och stigande havsnivåer.

En guide för framtidens forskning
Ett annat viktigt initiativ som diskuterades var en ny forskningsstrategi för UNESCO:s biosfärområden, framtagen av BRI (Biosphere Reserves Institute). Input från konferensen kommer att tas med i det fortsatta arbetet.