Självaste Carl von Linné, alias naturpedagog Sam Peterson, hälsade på och besökarna kunde prova att…
Gjutningen klar, formarna tas bort och pålningen fortsätter.
Nu är arbetet i full gång med att ta bort gjutformar och stöd, både runt och under bottenplattan till naturum.
Placeringen av pålarna, till gång- cykelbron vid Redet, mäts in med GPS.
Träformen monteras bort från bottenplattan vid utställningslokalen. Ett panoramafönster kommer att monteras längs den välvda linjen mot Naturumssjön Foto S-E Magnusson
Gjutformen monteras ner. Foto S-E Magnusson
Kraftiga järnbalkar på träpålar har burit upp gjutformen under bottenplattan. Nu monteras järnbalkarna och träpålarna bort och bottenplattan kommer att vila på de nedslagna betongpålarna. Foto S-E Magnusson
Under naturum, strax över vattenytan, har man lagt ut ett tillfälligt trallgolv. Här arbetar man nu med att lossa järnbalkarna under gjutformen, med hjälp av bla handdomkraften som syns på träbocken. Fot S-E Magnusson
För hand pumpar man upp trycket i domkraften, som placerats under en av de ca två ton tunga järnbalkarna, som man skall montera bort. Det är många balkar som skall monteras bort. Så länge vattenytan håller sig på den nuvarande nivån, ca +0,40 m över havsytan, går det någerlunda bra , men om vattenytan stiger ytterligare en meter eller mer, vilket oftast sker under vintern, kan det bli riktigt besvärligt. Foto S-E Magnusson
När stödet under balken lossats med domkraften, faller balken ner en decimeter på en underliggande tvärbalk. Balkarna kommer sedan att dras fram maskinellt. Till höger syns en betongpåle, inkladd med ett stor svart platsrör, som förhindrar att bl a humussyror i vattnet tränger in i betongpålens mikrosprickor som bildats när pålen slogs ner. Foto S-E Magnusson
De slutliga träpålarna till gång- cykelleden vid Redet, intill naturum, håller på att mätas in. Arbetsbron, där den stora pålkranen står, kommer att monteras bort. Foto S-E Magnusson
Läget för pålarna sätts ut med stor precision, med en felmarginal på mindre än 1 cm. Instrumentet använder signaler från ett antal satelliter, som fångas upp av den vita mottagaren på instrumentets topp. Foto S-E Magnusson