Biosfär 2022 – sött och salt i Vattenriket

I måndags hölls den årliga konferensen Biosfär 2022 på naturum. På menyn stod nya rön kopplade till Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Med ett extra fokus på havet. Resultatet från vårens bioblitz vid Snickarhaken presenterades. Det visar att växt- och djursamhällena är förhållandevis välmående. 

Under 2022 arbetar Biosfärkontoret med temat havet och i år sköljde salta vågor genom programmet. Deltagarna fick hör hur Hanöbukten mår, om förändringar i växtplankton och tips på hur vi kan nyttja havets ekosystemtjänster på ett hållbart sätt.

-Visst finns det problem, men det är absolut inte kört! Genom att inventera, restaurera, kommunicera och lära av varandra kan vi återskapa Östersjöns livskraft. Tillsammans är det möjligt! Med de orden invigde Yvonne Blombäck, senior programsamordnare kust och skärgård, WWF, årets biosfärkonferens.

WWF håller i ett projekt för ett friskare Östersjön där Vattenriket ingår tillsammans med Stockholms skärgård och Höga kusten. Som en del höll Biosfärkontoret en bioblitz vid Snickarhaken i Åhus i våras. En bioblitz är en artjakt för amatörer och experter på en begränsad yta under en bestämd tid. På Biosfär 2022 presenterades resultatet. 143 arter och av dem lever 76 under ytan.

-Vi fick fler fiskar än väntat och förväntat antal arter på sandbottnar och på stenar. Slutsatsen är att växt och djursamhällena vid Snickarhaken är förhållandevis välmående. Ingen av arterna tyder på förorening eller annan störning, sa Ebba Trolle, naturinformatör och projektledare för bioblitzen.

I somras inventerades trollsländor och fåglar i några av Vattenrikets skapade våtmarker. Resultatet visar att våtmarker spelar en viktig roll för att öka den biologiska mångfalden. Utan våtmarker skulle det i princip inte finnas några våtmarksfåglar och trollsländor i landskapet!

Satelliter kan ge information om vattenkvalitet och vara ett verktyg för att kartlägga egenskaper i sjöar. Ett av föredragen presenterar tekniken och hur Vattenriket använder satellitbaserade vattenkvalitetsmätningar i sitt arbete.

Under Biosfärkonferensen visade naturpedagog Sam Peterson Vattenrikets nya pedagogiska verktyg ”Östersjökompassen” som gör havets ekosystemtjänster lättare att förstå för skolklasser.

Dagen avslutades med ett bildföredrag av Johan Hammar, biolog, fotograf och filmare. Deltagarna fick ta del av hans fantastiska bilder av livet i Östersjön – från sött till salt.

Vad är Biosfär 2022?
Biosfärkonferensen är ett samarbete mellan Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad. Ett tiotal forskare och ämnesexperter delar med sig av sin kunskap. Det är dessutom en mötesplats för lärare, studenter, tjänstemän, naturintresserade och föreningar.

Vad är ett biosfärområde?
I hela världen finns drygt 700 biosfärområden, i Sverige sju. Biosfärområdenas uppdrag är att i dialog och samverkan ta fram goda exempel på projekt som är bra för både natur och människa. Läs mer på Vattenrikets hemsida.

Text: Åsa Pearce
Foto: Jennie Ahlqvist

Sammanfattningar:
Hur mår Östersjön
Ulrika Hedlund, kommunekolog, Kristianstads kommun:
Vattenvårdsförbundet för Västra Hanöbukten ansvarar för recipientkontrollen i Hanöbukten och genomför årligen en rad olika undersökningar av både kemiska och biologiska parametrar. Syftet är att få en heltäckande bild över kustvattnets tillstånd och att följa upp eventuella effekter av utsläpp i vattenområdena. I föredraget presenteras kontrollprogrammet och resultaten av provtagningarna som gjorts de senaste åren.

Växtplankton – en del i smygande ekosystemförändringar
Per Olsson, senior specialist, marinekolog, Niras Sweden AB
Under senare år har tecken på en förändring i växtplanktonens artsammansättning observerats i skånska vatten, nationellt i Östersjön och i Nordsjön. Det finns även tecken på en ökning av ciliater i Skånes kustvatten. Sammantaget är det oroväckande då detta är första steget i den traditionella näringskedjan i havet. Mer undersökningar behövs för att studera växtplankton mer ingående regionalt och nationellt samt eventuella kopplingar till omvärldsfaktorer såsom förändringar i olika parametrar i vattendragstransporter.

Så arbetar Sveriges största livsmedelsexport för veteodling med mindre näringsläckage 
Nan Kjellberg, hållbarhetsspecialist, Absolut Company
All Absolut vodka som säljs i världen destilleras i Nöbbelöv och buteljeras i Åhus. Förutom vatten är Absoluts viktigaste råvara höstvete, och allt vete som används kommer från södra Sverige. Absolut har sedan början av 2000-talet ett odlingskoncept som veteleverantörerna åtar sig att följa, där bland annat kväveeffektivitet är ett viktigt fokusområde. I oktober 2021 släpptes en ny version av odlingskonceptet där optimerad näringstillförsel fortfarande är i centrum, men där även klimat och biodiversitet ingår som viktiga frågor.

Framtiden finns i havet – kan fiskar, alger och musslor ge oss mat, energi och läkemedel?
Josefine Larsson, doktor i miljövetenskap, forsknings- och innovationskoordinator, Marint centrum
Östersjön är hav med många utmaningar men i utmaningarna finns även möjligheter. Hur kan vi utveckla nyttjande av Östersjön på ett hållbart sätt och skapa mer av det som vi redan idag tar upp ur havet. Kanske kan vi fördela vårt nyttjande på ett bättre sätt – på fler arter än idag.

Bioblitz i havet – för kunskap och engagemang
Ebba Trolle, naturinformatör, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
På Biologiska mångfaldens dag 22 maj 2022 genomförde Biosfärkontoret en bioblitz i havet vid Snickarhaken i Åhus. Med håvar, ryssjor, båtar, dykare hjälptes experter och amatörer åt att hitta så många arter som möjligt. Bioblitzen var ett sätta att väcka intresse för havet och inhämta kunskap. Resultatet visade att växt- och djursamhällena vid Snickarhaken är relativt välmående.

Östersjökompassen gör havets ekosystemtjänster lättare att förstå
Sam Peterson, naturpedagog, naturum Vattenriket
Ekosystemtjänster är ett klurigt och komplext begrepp. Men det är viktigt att vi lär oss om människans beroende av naturen. Med naturum Vattenrikets pedagogiska verktyg Östersjökompassen blir havets ekosystemtjänster konkreta och lättare att förstå.

Finns det trollsländor och fåglar i skapade våtmarker? Resultat från en inventering 2022
Hans Cronert, biolog och tidigare naturvårdssamordnare i Vattenriket
Finns det trollsländor och fåglar i skapade våtmarker? 2022 inventerades sju våtmarker som biosfärkontoret varit med att anlägga längs Helge å – från Kristianstadsslätten i söder till skogsbygden vid Osby i norr. Undersökningen visade att det fanns många och flera ovanliga arter våtmarksfåglar och trollsländor både på slätten och i skogen. Slutsatsen är att det är viktigt att skapa och återskapa våtmarker för att öka den biologiska mångfalden. Utan våtmarker skulle det i princip inte finnas några våtmarksfåglar och trollsländor i landskapet.

Kopplingar i våtmarkens ekosystem – svanar och gäss som goda grannar?
Elsie Kjeller, doktorand i ekologi, Högskolan Kristianstad
Under de senaste årtiondena har flera gås- och svanarter ökat samtidigt som många våtmarksmiljöer försämrats. Då gäss och svanar är stora vegetarianer som kräver mycket föda finns en risk att de kan ha negativ påverkan i våtmarkers ekosystem och därmed andra våtmarksinvånare. För att få en bättre bild över fåglarnas potentiella påverkan i de akvatiska ekosystemen har vi undersökt kopplingar mellan mängden gäss/svanar och andra vattenfåglar, vattenlevande smådjur, våtmarksvegetation och vattenstatus. Våra resultat visar flera positiva kopplingar till gäss och svanar vilket tyder på att de häckar i produktiva våtmarker som också gynnar flera andra arter.

Koll på Vattenriket från rymden
Petra Philipsson, doktor i akvatisk fjärranalys, Brockmann Geomatics Sweden AB
Sjöar är livsviktiga ekosystem och arbetet med att övervaka och förbättra dessa ekosystem är viktigt för att uppnå en tillfredsställande status nu och i framtiden. Globala, regionala och nationella miljömål ställer höga krav på fullständighet och regelbundenhet i samband med provtagning och analys av vattenkvalitet och traditionellt sker vattenkvalitetsprovtagning från land eller med båt. Tillgången på fältdata är därför vanligtvis mycket begränsad och vattenkvalitetsinformation baserat på satellitdata från EU:s jordobservationsprogram Copernicus kan tillgodose behovet av ökad tids- och rumsupplösning och möjliggör en snabb och resurseffektiv metod för att på ett kompletterande sätt kartlägga egenskaper i sjöar. Föredraget presenterar tekniken och hur man i Vattenriket har börjat använda satellitbaserade vattenkvalitetsmätningar i sitt arbete.

Östersjön – från sött till salt
Johan Hammar, biolog, fotograf och filmare
Biologen, fotografen och filmaren Johan Hammar tar med oss på en resa längs svenska Östersjökusten, från Bottenviken till Öresund, men också till de vatten som mynnar i Östersjön. Sötvattnet hänger ihop med havet och hur vi behandlar våra älvar, åar, bäckar, våtmarker, skogar och åkermarker spelar stor roll för hur Östersjön mår. Det blir en resa från sött till salt.