Ny teknik för kartering testas på Äspet

Utrustad med avancerad GPS, flygfoton och anteckningsbok kartlägger Helle Skånes strandmiljöerna vid Äspet. Rönen ska hon jämföra med laserdata registrerad från luften. Här utvecklas ny teknik för kartering av land och hav.

För en vecka sedan registrerades naturreservatet vid Äspet och havet utanför med laser från lågflygande plan. Under en intensiv arbetsdag är nu Helle Skånes på plats för att se hur långt vegetationen hunnit utvecklas och vilken struktur och karaktär den har. För att bättre kunna tolka laserdatan.
– Laserpulserna ger tredimensionella bilder av landskapet. Nu ska jag ta reda på hur mycket bilderna faktiskt visar av vegetationen och markytan under träd och buskar, säger Helle.

I sin anteckningsbok skriver hon ner vilken vegetation hon hittar vid en rad GPS-punkter med hjälp av en avancerad GPS som anger exakta koordinatorer för den aktuella platsen.
– Det är viktigt att man verkligen beskriver den plats man befinner sig på och att man är helt säker på att man befinner sig där man tror man är.
Helle är särskilt intresserad av övergången mellan kust och hav som tidigare ibland fallit mellan stolarna i forskning och inom naturvården. Hon registrera inte i detalj vilka arter hon hittar utan arbetar med den grövre vegetationsstrukturen.

Laser ger tredimentionella bilder
Tidigare har datainsamling skett genom fotografering med kameror som är känsliga för grönt och rött ljus samt för nära infraröd strålning, en strålning som vi inte kan uppfatta med våra ögon men som innehåller viktig information om vegetationens egenskaper. Problemet med den typen av bilder är att man inte ser vad som döljer sig under träden.
– Den informationen hoppas man att laserbilderna ska tillföra, säger Helle.

Helle Skånes är universitetslektor i ekologisk geografi vid Stockholms universitet. Hennes studier ingår i ett större forskningsprogram som kallas EMMA.
– Vi gör studier på fyra ställen från Åhus till Abisko. Att det blev Äspetstranden beror dels på att den har flera bra kustbiotoper som laguner, dyner och strandängar, dels på att Kristianstads kommun är intresserad av att samla in data om bottenförhållanden i området, säger Helle.

Den nya metoden ska användas både på land och till havs.
– Havsbotten har varit svår att studera med tidigare metoder, säger hon.
Lasertekniken förväntas få stor betydelse för naturvård.
– Man kan till exempel koppla förändringar i vegetationen till övergödning och klimatpåverkan.

Helle själv värderar inte resultaten, men kan konstatera att Äspets fågelreservat är välskött.
– Här är väldigt lite igenväxt. Det märks att markerna betas som de ska. Dessutom har man påbörjat restaurering av marker som täcks av täta vassar för att underlätta för fågelfauna i området.

Text: Åsa Pearce