Kor en förutsättning för framtidens hållbara lantbruk

Ett ekonomiskt hållbart lantbruk på naturens villkor, där näring och vatten cirkulerar och med korna i centrum. Så ser framtiden ut i Kristianstads Vattenrike, om deltagarna på en workshop med Stockholm Resilience Centre får bestämma.

Under en heldagsworkshop på naturum Vattenriket samlades lantbrukare, tjänstepersoner, politiker, föreningsaktiva, naturvårdare och forskare. Tillsammans tog de fram visioner för en önskvärd framtid i biosfärområdet och hur de skulle kunna förverkligas.

Gemensamt för visionerna var ett fokus på biologisk mångfald och robusta ekosystem, där insekter och andra djur är tillbaka. I denna framtid sluts kretsloppen av näring, vatten och andra resurser, till exempel med vall i växtföljden. Skolor lyfter fram naturen, lantbruket och den biologiska mångfalden, exempelvis med obligatorisk utepedagogik och besök på gårdar.

Utveckling på naturens villkor
Multifunktionella landskap, exempelvis klimatanpassning och översvämningsängar, samt samverkan och tillit mellan olika slags aktörer är viktiga. Goda ekonomiska villkor för lantbrukare, relevant lagstiftning och teknikutveckling möjliggör. Centralt är en utveckling på naturens villkor, med människan som en del av naturen, och korna som drivkraften bakom det hållbara lantbruket.

Workshoppen ingick i det internationella forskningsprojektet emBrace som finansieras av Biodiversa+  vid Stockholms Universitet – Stockholm Resilience Centre, SRC. Fokus är hur bevarandet av biologisk mångfald kan kombineras med hållbara livsmedelssystem. Biosfärområde Kristianstads Vattenrike är den svenska fallstudien. De andra universiteten finns i Belgien, Nederländerna och Spanien och andra fallstudier i Spanien och Belgien.

Doktor Julia Rouet-Leduc är ansvarig för den svenska delen av studien. Den har fokus på att samskapa framtidsvisioner kring betesmarker och betesdjur. Hon berättar att det fanns många skäl att samarbeta med just Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Ett är att SRC har en lång historia av att arbeta med biosfärkontoret.
– På Stockholm Resilience Centre lyfts Vattenriket ofta fram som ett bra exempel på samarbete mellan olika aktörer. Biosfärområden är också extra intressanta tack vare kopplingen mellan natur och kultur i landskapet, säger Julia Rouet-Leduc.

Även för biosfärkontoret kändes projektet intressant, säger koordinator Carina Wettemark.
– Att förena hållbara matsystem med biologisk mångfald känns helt rätt i tiden och är en jätteviktig fråga för oss. I vårt natur- och kulturlandskap behöver vi få ihop intressena så att djurhållare får en god ekonomi och kan fortsätta att utveckla de höga värden vi har.

Vad tar du med dig från dagen?
­– Det finns ett väldigt framtidshopp, en samsyn och kraft i hur vi kan jobba tillsammans som olika aktörer i landskapet. Det är en otrolig möjlighet för framtiden att vi är så samstämmiga trots våra olika ingångar, säger Carina Wettemark.

Workshopen gav aha-upplevelse
När deltagarna fick summera sina viktigaste intryck i slutet av workshoppen sa flera att de fått nya perspektiv och kunskaper.
– Deltagarna verkade tycka det var värdefullt, kul och bra stämning. Flera kom fram efteråt och sa att de fått nya bra kontakter. En tyckte att lantbrukare representerades på ett bra sätt och att han inte kände av någon fingerpekning som det kan vara ibland, berättar Julia Rouet-Leduc.

Mikael Pettersson var på plats som representant för LRF Skåne. Hans bild var att flera i gruppen fick en aha-upplevelse under dagen.
­– Vissa kanske inte riktigt hade koll på hur lantbrukets förutsättningar faktiskt ser ut. Vi hade en väldigt bra diskussion i vår grupp. Det är bra med sådana här sammankomster där man kommer från olika intressegrupper. Jag hoppas att det kan vara en början på att få bort stuprörstänket som jag upplever som ett jättestort problem, säger Mikael Pettersson.

Framöver ska framtidsvisionerna från de olika fallstudierna jämföras och resultaten presenteras i forskningsartiklar och offentliga webbinarier. Forskarna hoppas också att samtalet med deltagarna fortsätter.
– I en tid då biologisk mångfald hamnat i baksätet i det offentliga samtalet hoppas jag att sådana här konversationer kan visa att det är en win-win att integrera hänsyn till biologisk mångfald i livsmedelsproduktion. Med allt som händer i världen just nu behöver vi också positiva framtidsvisioner, säger Julia Rouet-Leduc.