Biosfär – en mötesplats för kunskap och samverkan

Hur stoppar man metaller från att nå Helge å? De första resultaten från den nya våtmarken i Fredriksdalsviken visar att anläggningen fungerar. Det var en av många nyheter som presenterades när forskare, tjänstepersoner och engagerade medborgare samlades på årets Biosfärkonferens.

Som biosfärområde har Vattenriket i uppdrag av Unesco att arbeta med att både bevara och utveckla naturens värden. En tredje uppgift är att bidra med forskning och kunskapsspridning. Den årliga konferensen Biosfär, som arrangeras i samarbete med Högskolan Kristianstad, är en viktig del av detta arbete och fungerar som en plattform för ny kunskap om, i och med Biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Kristianstads kommundirektör Charlotte Nygren-Bonnier öppnade konferensen och betonade Vattenrikets betydelse:
– Ett välbesökt område som är ovärderligt för skolor, som driver på utveckling och är en plats för forskning med verkningar både nationellt och internationellt. Jag är oerhört stolt över vårt biosfärområde, som bygger på samarbete och nytänkande. Fredriksdalsvikens våtmark är ett lysande exempel på det, sa hon.

Tjugo år som biosfärområde
Moderator Johan Elmberg, professor i zooekologi på Högskolan Kristianstad, guidade publiken genom dagens föredrag. Årets upplaga var den sextonde i ordningen och bjöd som vanligt på ett brett smörgåsbord av ny kunskap.

Biosfärkoordinator Carina Wettemark blickade tillbaka på två framgångsrika decennier:
– 2005 utsåg Unesco Vattenriket till ett biosfärområde, ett modellområde för hållbar utveckling. Idag ser vi resultatet i restaurerade strandängar, förbättrad vattenkvalitet och stärkt biologisk mångfald – ett arbete som bygger på samverkan med många olika aktörer.

Ett av konferensens teman var den nya våtmarken i Fredriksdalsviken, som ska förbättra vattenkvaliteten i Helge å. Anläggningen tar emot vatten från 300 hektar invallad åkermark och syftar till att minska läckaget av järn och aluminium. De första mätningarna är lovande och uppföljningarna fortsätter för att optimera funktionen.

Stor bredd på forskningen
Dagen bjöd också på ett gestaltningsförslag för den gamla badhustomten i Kristianstad – ett examensarbete som visar hur platsen kan utvecklas till en naturlig vattenpark med plats för bad, lek och möten.

Nya inventeringar i Mosslunda naturreservat avslöjar en rik insektsfauna och en doktorsavhandling om gäss och svanar visar hur deras ökade antal påverkar våtmarkers växt- och djurliv. Vi fick även en inblick i framtidens artinventering med miljö-DNA. Genom analys av vattenprover har forskare identifierat 25 fiskarter och sex musselarter i Helgeåns biflöden.

Vi fick också svar på frågan om transport av kol från land till vattensystem kan vara en bidragande orsak till syrebristen i Östersjön. Kolet kan vara en bidragande orsak och våtmarker kan hjälpa till att ta upp kolet. Konferensen avslutades med en fotografisk rundtur i Vattenrikets trädmiljöer.

Biosfärkonferensen är ett återkommande forum som tydligt visar styrkan i samverkan. Vattenriket fungerar som en arena där forskning, förvaltning och lokalt engagemang möts för att hitta hållbara vägar framåt.

Sammanfattningar av föredragen på Biosfär 2025:

Vattenriket – tjugo år som biosfärområde
Carina Wettemark, biosfärkoordinator, Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
2005 utnämnde Unesco Kristianstads Vattenrike till ett biosfärområde – ett modellområde för hållbar utveckling genom samverkan, dialog och det goda exemplet. Två decennier har gått och mycket har hänt. Strandängar har restaurerats, vattenkvaliteten förbättrats och den biologiska mångfalden stärkts. Internationella samarbeten har sjösatts och biosfärarbetet är i dag en naturlig del av samhällsbyggandet i kommunen. Biosfärområdet har blivit en plattform för samarbete där förvaltningar, forskare, föreningar, företag och engagerade invånare möts. 2010 öppnade naturum Vattenriket med utställning och samlingsplats för biosfärarbetet. Tillsammans hittar vi vägar för att både nyttja och bevara naturresurser, möta klimatutmaningar, ingjuta hopp och visa initiativ som är bra för både natur och människa.

Fredriksdalsvikens våtmark – en naturbaserad lösning för bättre vattenkvalitet
Patrik Olofsson, fotograf och författare, Per Torstensson, limnolog, Biosfärkontoret

Längs Helgeån har mark torrlagts och vallats in för odling, vilket lett till att metaller som järn och aluminium lösts ut. Vid Fredriksdalsviken har detta orsakat höga metallhalter i vattnet. Sommaren 2024 anlades därför en våtmark vid pumpstationen för att fånga upp metallerna innan de når Helge å. Anläggningen tar emot vatten från cirka 300 hektar åkermark och är två hektar stor med djuphålor och vegetationsrika delar där metallerna fastnar och sjunker. Under våren 2025 utvärderades funktionen genom mätningar av metallhalter i in- och utlopp. Resultaten visade att våtmarken effektivt minskade halterna av järn och aluminium. Även vattenlevande organismer provtogs.

Våtmarken som renar – resultat från två studier i Fredriksdalsviken Malin Majoran och Sofie Falinder, kandidatexamen, landskapsvetare, Högskolan Kristianstad
Studien undersöker hur mycket järn och aluminium som Fredriksdalsvikens våtmarksanläggning fångade upp under perioden december 2024 till mars 2025. Analyser av insamlade vattenprover från anläggningens inlopp och utlopp visade att metallhalterna minskade i utloppet, men att reningseffekten varierade beroende på faktorer som vattenflöde och pH. Ett simuleringsförsök att höja pH i anläggningsvattnet och mäta metallhalterna vid olika tidsintervaller utfördes i laboratorium. Högre pH visade positiva resultat för att öka uppfångsten av järn, medan uppfångsten av aluminium främst påverkades av längre uppehållstid. Detta tyder på att våtmarkens funktion kan optimeras, exempelvis genom tekniska lösningar för att höja pH.

Erik Nilsson, masterexamen, Lund universitet I
I mastersarbetet undersöktes hur väl den nyanlagda våtmarken fungerar som sänka för järn och aluminium, var sedimentationen främst sker och hur pH, syre och vattenflöde påverkar metallerna. Studien granskade också om vattenlevande organismer lyckas etablera sig och om deras mångfald skiljer sig mellan in- och utloppet. Vattenprover togs varannan vecka under vintern och våren, och försök i labb och fält visade hur pH och syre påverkar sedimentationshastigheten. En gång i månaden samlades organismer in, artbestämdes och räknades. Resultaten visar att våtmarken effektivt fångar upp järn och aluminium, med lägre halter längre ner i systemet. Sedimentationen gick snabbare vid högre pH och syrehalt, medan artrikedomen var låg både vid in- och utlopp enligt Shannon-Wiener-indexet.

Där stad möter natur – nya möjligheter till mötesplatser i stadens hjärta Astrid Persdotter, masterexamen i arkitektur, Chalmers Tekniska Högskola
Presentation av examensarbete inom hållbar arkitektur och planering. Arbetet behandlar hur natur och stad kan integreras för att skapa social-ekologiska mötesplatser. Detta görs mer specifikt genom att fokusera på Kristianstad, Vattenriket och den gamla badhustomten. Gestaltningsförslaget är en naturlig vattenpark, med badmöjligheter i Helge Å. Här finns också plats för lek, vila och möten mellan människor och natur. Tillägget syftar till att stärka stadens karaktär som Staden i Vattenriket, och vara en icke-kommersiell funktion i stadskärnan.

Insektsfaunan i Mosslunda – resultat från en inventering Örjan Fritz, biolog
Insektsfaunan i det kommunala naturreservatet Mosslunda inventerades 2024. Syftet var att dokumentera nuvarande status hos naturvårdsarter och studera effekter av utförda skötselåtgärder. Inventeringen resulterade i fynd av ett stort antal naturvårdsarter, varav några rejäla överraskningar, och visar även på en mycket artrik insektsfauna totalt sett. Många fynd rör arter knutna till betesmarker, solbelyst död ved och sandblottor, vilket tydliggör behov av fortsatta skötselåtgärder för att gynna biologisk mångfald i reservatet.

Gässens och svanarnas påverkan på våtmarkers växt- och djurliv Elsie Kjeller, doktorand i ekologi, Högskolan Kristianstad
Gäss och svanar har ökat markant i antal de senaste årtiondena, men vad betyder det för livet i våra våtmarker? I ett femårigt forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad och Linnéuniversitetet har detta undersökts genom fältstudier i Sverige och Finland. Presentationen sammanfattar de viktigaste resultaten om hur dessa fåglar påverkar växter, andra vattenfåglar och akvatiska insekter och visar att effekterna varierar beroende på art, miljö och betestryck.

eDNA avslöjar vilka arter som finns i Vattenrikets strömmande vatten, Micaela Hellström, doktor i ekotoxikologi och marin genetik

Idag är det helt möjligt att avslöja vilka arter som finns under ytan i en sjö eller vattendrag genom att samla in några liter vatten. Alla djur och växter lämnar ifrån sig små, osynliga bitar av DNA i vattnet, jorden eller luften – till exempel genom hud, hår, fjädrar, saliv eller bajs. eDNA står för ”environmental DNA” eller miljö-DNA på svenska. Fingeravtryck i miljön har länge analyserats i kriminaltekniska labb av kriminaldetektiver idag- eDNA detektiver kan ta reda på vilka fiskar, musslor eller undervattensväxter som finns i en miljö genom att analysera eDNA spår från vatten. I denna testundersökning tog vi 10 olika vattenprover i Helge Ås biflöden. Vi upptäckte 25 olika fiskarter och sex olika musselarter av vilka flödpärlmussla och tjockskalig målarmussla är starkt hotade och äkta målarmussla nära hotad.Projektet utfördes av MIX Research Sweden AB i samarbete med Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike och Kristianstads kommun.

Syrebrist i Östersjön – är transport av kol från land till vattensystem en bidragande orsak? Johanna Sjöstedt, universitetslektor i Miljövetenskap, Högskolan i Halmstad
Syrenivåerna i världshaven minskar snabbare än någonsin, och övergödning har länge setts som den främsta orsaken. Trots stora insatser för att minska tillförseln av kväve och fosfor till Östersjön fortsätter syrefria områden att växa. En trolig orsak är den ökande transporten av organiskt material från land till hav. Detta kolrika material bryts ner av mikroorganismer och förbrukar omkring en miljon ton syre i Östersjön varje år.

Våra studier visar att både jordbruks- och skogsdominerade avrinningsområden transporterar biotillgängligt kol, särskilt under vår- och höstregn och att biotillgängligheten ökar med höga näringshalter. Vi har också undersökt hur våtmarker kan utformas för att bryta ner kol innan det når sjöar och kustvatten. Grunda zoner gynnar solljusnedbrytning, djupare zoner mikrobiell aktivitet – och kombinationer av dessa kan effektivt minska syrebrist och förbättra vattenkvaliteten.

Trädens värld i Vattenriket Patrik Olofsson, fotograf och författare
I Vattenriket finns en stor variation på olika trädmiljöer. Följ med på en fotografisk resa från trolska alsumpskogar och frodiga bokskogar till ihåliga ekar och vindpinade tallar. Vi möter ugglor, sällsynta skalbaggar, färggranna tickor och andra fascinerande arter som har sin plats i trädens värld.