Gäddängar win-win för fiskare och lantbrukare

Nya våtmarker för gäddor leder till bättre balans i Helge å. De gynnar också många andra arter – och ger lantbrukare bättre betesmark.

Per Torstensson och Filip markägare vid gäddängarna vid Kavrö bro.
Nya våtmarker för gäddlek och markägare Filip Nilsson får en fuktig betesmark för sina djur. Limnolog Per Torstensson håller i projektet.

Så här års står det ett par decimeter vatten i den nya våtmarken vid Kavrö bro. Men det är under våren som vattennivån verkligen spelar roll. Gäddor leker gärna på betade strandängar och andra stora översvämmade ytor. Om ynglen ska hinna växa till sig krävs runt 30 centimeters djup under minst tio veckor. Tidigare år har vattnet försvunnit för snabbt. Då hinner ynglen inte bli så stora, och blir lätta byten för andra fiskar.

Kanske är denna utveckling ett av skälen till att gäddan minskar i Östersjön. Utan denna viktiga rovfisk blir det istället stora mängder spigg. Spiggen äter djur som äter alger. Med alltför få gäddor som kan hålla nere spiggarna blir det därför mer alger i vattnet.

– Om vi kan vända trenden och gynna gäddor så får vi ett ekosystem som är mer i balans, säger Per Torstensson, limnolog på Biosfärkontoret.

Därför har Biosfärkontoret varit med och anlagt tre så kallade gäddängar eller gäddvåtmarker, dels vid Kavrö bro, dels vid Graften. Dessutom har vass vid Graften klippts för att gäddor lättare ska komma åt tidigare lekplatser. Åtgärderna är en del av WWF:s stora projekt Återskapa Östersjöns livskraft, med finansiering från Svenska Postkodlotteriet.

Per Torstensson uppskattar att det finns minst 100 gäddängar i Sverige som syftar till att gynna artens fortplantning. Gäddvåtmarker kan skapas på lite olika sätt, men principen är ganska enkel. Det behövs något som kan hålla kvar vattnet i våtmarken, som en lucka som kan stängas i ett utlopp. Vattnet kan sedan släppas ut i juni. Gäddorna behöver också ett utlopp där de kan ta sig in i våtmarken.

Gäddäng vid Kavrö
I april satte Per Torstensson ut en handfull gäddor i våtmarkerna. Vid midsommar släppte han ut ett stort antal yngel. Om två år hoppas han att samma fiskar ska komma tillbaka för att leka.

För att få igång leken satte Per Torstensson ut en handfull gäddor i två av våtmarkerna 1 april. Vid midsommar kunde han släppa ut ett stort antal yngel, runt 18 centimeter långa. Då är gäddorna tillräckligt stora för att äta spiggar istället för att bli uppätna av dem.

Om två år hoppas Per Torstensson att samma fiskar ska komma tillbaka för att leka. Gäddor leker där de själva är kläckta. Och det är inte bara gäddor som trivs i de nya våtmarkerna. Även vadarfåglar och andra arter lockas hit.

Dessutom blev satsningen positiv för markägarna. En av dem, Filip Nilsson, berättar att området vid Kavrö bro tidigare var övervuxet och inte kunde användas i lantbruket. Nu fungerar det som en fuktig betesmark där korna kan äta saftigt gräs även under torra perioder.

– Det här gynnar såväl gäddor som vadarfåglar. Vi har också återskapat sju hektar hävdad strandäng och produktionsmark som en del av ett beteslandskap. Det är verkligen en win-win, och jätteroligt att jobba så här med brukare och markägare, säger Per Torstensson.

Fakta:
Forskning från SLU om nedgången för gäddan i Östersjön:

https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2022/4/historiska-sportfiskedata-visar-att-laget-for-gaddan-ar-samre-an-befarat/

 

Back To Top
Translate »