Exjobb om ny våtmark ger lovande resultat

Den nya våtmarken vid Fredriksdalsviken är den första i Sverige för att minska halter av järn och aluminium i vattnet. Ett exjobb från Högskolan Kristianstad visar att anläggningen gav effekt redan under den första tiden.

Jorden vid Fredriksdalsvikens pumpstation är sur. Det gör att metaller som järn och aluminium fälls ut i vattnet, som sedan rinner ut i Helge å. En del av metallerna är direkt giftiga för vattenlevande organismer. Vissa former av järn kan till exempel sätta sig i gälarna på fiskar och försämra andningen.

Därför har Biosfärkontoret i samarbete med andra lokala aktörer anlagt Sveriges första våtmark för att minska järn och aluminium vid Fredriksdalsviken. Inspirationen kommer ifrån Danmark, men att anläggningen är först i sitt slag i Sverige gör den intressant att undersöka. Biosfärkontoret föreslog att det kunde bli ett exjobb och landskapsvetarna Sofie Falinder och Malin Majoran vid Högskolan Kristianstad nappade.

– Jag tyckte det lät spännande och lockades av att det var en väldigt konkret uppgift som förhoppningsvis kunde ge ett resultat som var användbart, säger Malin Majoran.

Våtmarken är ett exempel på en naturbaserad lösning. Vattnet som pumpas in från åkermarken renas i flera steg. Det syresätts i ett stenparti och passerar även tre ytor med växtlighet samt tre ytor där det får sedimentera. Järn och aluminium får tid att sjunka till botten och fångas även upp av växterna.

Ett bra resultat redan på kort tid
Mellan december förra året och mars i år tog Malin Majoran och Sofie Falinder vattenprover bland annat vid våtmarkens inlopp och utlopp. De mätte också vattnets temperatur. I labbet undersökte de sedan vattnets pH-värde, syrehalt och halterna av olika metaller. De kom fram till att knappt hälften av järnet och en tredjedel av aluminiumet i inloppsvattnet stannar kvar i anläggningen istället för att släppas ut i Helge å.

Resultatet är bra med tanke på att anläggningen varit i drift så kort tid, bara sedan förra sommaren. Till exempel har växterna inte hunnit etablera sig fullt ut. På vintern fungerar också reningen generellt sämre än under sommarhalvåret.

En annan del av studien var att se om det går att förbättra anläggningens effektivitet ännu mer. Studenterna provade att blanda vattenprover från våtmarken med vatten med ett högre pH-värde. Det förbättrade reningen av järn. Det som hade störst effekt på halterna av aluminium var helt enkelt att låta vattnet stanna kvar längre i anläggningen.

– Det är en jättefin sammanställning de gjort och det är väldigt värdefullt för oss att kunna få detta från start. Vi ser fram emot att fortsätta med den här typen av undersökningar, säger biosfärområdets koordinator Carina Wettemark.

Ett första steg i en längre studie
Fredriksdalsvikens vatten har studerats redan tidigare av en annan student vid Högskolan Kristianstad, Filippa Kvist. I en förstudie innan våtmarken anlades kom hon fram till att det kan vara bra att spä ut vattnet för att höja pH-värdet och göra reningen mer effektiv.

Det här nya exjobbet tillför data från anläggningens första tid i drift. Nu är förhoppningen att bygga på med ytterligare mätningar framöver.

– Om fem år kan man utvärdera hur effekten har förändrats sedan början. Vi hoppas bidra till att förstå hur våtmarken fungerar över tid, säger Sofie Falinder.

Fakta:
Sofie Falinder och Malin Majorans examensarbete kan laddas ner på https://researchportal.hkr.se/sv/studentTheses/j%C3%A4rn-och-aluminiumreduktion-i-konstruerad-v%C3%A5tmark

Läs mer om våtmarksanläggningen på https://vattenriket.kristianstad.se/fredriksdalsvikens-vatmarksanlaggning-med-fokus-pa-jarn-och-aluminium/

Läs mer om Filippa Kvists examensarbete på https://vattenriket.kristianstad.se/examensarbetet-kommer-till-nytta-for-miljon/