Återbesök på 66 våtmarker gav lärdomar om skötseln

Under de senaste två åren har Per Torstensson, limnolog i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike följt upp 66 anlagda våtmarker där Biosfärkontoret varit involverat. För att se hur väl de fungerar och hur de bör skötas i framtiden.

Sedan 2011 har Biosfärområde Kristianstads Vattenrike varit involverat i anläggandet av ett sjuttiotal våtmarker i Helgeåns och Skräbeåns avrinningsområden. Några syften har varit att förbättra vattenkvaliteten, öka den biologiska mångfalden och jämna ut flöden.

Det är många aktörer som är involverade när en våtmark ska anläggas. Biosfärkontorets roll är att hitta lämpliga platser och intresserade markägare samt hjälpa till att söka finansiering, ofta via Länsstyrelsen.
-Det finns ingen aktör som har ett tydligt ansvar för uppföljning. Därför ville vi återbesöka ett antal våtmarker där vi varit involverade, förklarar Per.

Under två års tid har han åkt runt i området och undersökt funktionen i 66 våtmarker. Han har gått igenom bygghandlingar och avtal, tagit kontakt med markägare, besökt våtmarkerna, träffat våtmarksägare i fält, analyserat resultatet av besöket och gått igenom det med markägarna.

Uppföljningen finns samlat i en rapport på Vattenrikets hemsida. De viktigaste lärdomarna finns också i en film. På så sätt kan den nya kunskapen komma till användning när fler våtmarker ska anläggas i Vattenriket eller i andra områden.

Skötseln en nyckelfaktor
Sju av de 66 våtmarkerna har varit föremål för mer djupgående studier. Per har tagit vattenprover i in- och utlopp varannan vecka i ett år för att undersöka om våtmarkerna reducerade näringsämnen eller minskade brunifieringen. Det visade sig att jordbruksvåtmarkerna generellt har en god näringsrenande förmåga med lägre halterna kväve och fosfor i utloppsvattnet.

När det gäller skogsvåtmarkerna var förhoppningen att de minskar brunifieringen. Här visade mätningarna tvärtom ett högre färgtal i utloppsvattnet än i inloppsvattnet.

Hans Cronert, biolog och tidigare medarbetare på Biosfärkontoret, har undersökt den biologiska mångfalden i samma våtmarker. Resultatet visar att våtmarkerna har en stor betydelse för såväl fåglar som trollsländor. Totalt sågs 48 olika fågelarter vid våtmarkerna.

En slutsats Per drar är att skötseln är en nyckelfaktor för en fungerande våtmark.
-Växer våtmarken igen helt så förlorar den sin funktion att rena vatten och bidra till biologisk mångfald. Ett sätt att motverka igenväxning är att låta korna beta runt och i våtmarken. Hårt bete är viktigt för den biologiska mångfalden, säger Per.

Många nyfikna på uppföljningen
Den som inte har betesdjur behöver putsa vallen minst en gång om året. Det är också viktigt att inte låta träd etablera sig på dammvallen för rötterna riskerar att orsaka läckage.
Ett fungerande utlopp spelar en avgörande roll för hur väl våtmarken fungerar.
-Ett vanligt problem är när utloppsanordningen läcker. Då blir vattennivån i våtmarken för låg. Använd överloppsrör där det går eller låt vattnet rinna ut över ett öppet utlopp.
För låg vattennivå ger erosion i kanten med resultatet att vattnet blir grumligt i våtmarken.

Trots att regeringen på senare år satsat en hel del pengar på att anlägga våtmarker görs det sällan några uppföljningar. Per har mött stort intresse från branschen.
-Många intressenter till exempel Vattenråd är nyfikna på vad vi skulle komma fram till, säger Per.
Nu bidrar Biosfärkontoret med ny kunskap i form av en rapport i skriftserien Vattenriket i fokus. Klicka här
Och en film med goda råd om skötseln av en våtmark. Klicka här