Från vattenbufflar till stenrev – naturens lösningar i fokus på Biosfär 2026

Biosfärkonferensen 2026 invigdes av Håkan Pihl, rektor på Högskolan Kristianstad
Håkan Pihl, rektor på Högskolan Kristianstad, invigde årets Biosfärkonferens – den sjuttonde i ordningen.

Hur kan vi ta hjälp av naturens egna processer för att stärka biologisk mångfald och möta framtidens miljöutmaningar? Det var en av de frågor som stod i centrum när ett 70-tal forskare, studenter, tjänstemän, entreprenörer och naturintresserade samlades på naturum Vattenriket för Biosfärkonferensen 2026.

Den årliga konferensen, som i år arrangerades för sjuttonde gången, bjöd på aktuell forskning och nya perspektiv på samspelet mellan människa och natur. Under dagen tog föredragshållarna med deltagarna på en kunskapsresa från jordbrukslandskapets gäss, strandängsfåglar och vattenbufflar till livet under ytan i Mjöån och Hanöbuktens ålgräsängar och stenrev.

ulrika hedlund berättarom olika naturbaserade lösningar som gynnar Hanöbuktens liv och motverkar erosion.
Kommunekolog Ulrika Hedlund presenterade om naturbaserade lösningar som gynnar livet i havet och motverkar erosion.

– Flera av föredragen visade hur vi kan använda naturens egna processer för att skapa lösningar som är bra för både natur och människor. Det är ett tema som återkommer i allt från våtmarker och strandängar till ålgräs och stenrev, säger Åsa Pearce, informationsansvarig på Biosfärkontoret.

Konferensen invigdes av Håkan Pihl, rektor vid Högskolan Kristianstad. I sitt invigningstal lyfte han fram biosfärområdets betydelse som arena för nya idéer och samverkan mellan forskning och samhälle.
– De första initiativtagarna till Vattenriket investerade i ny kunskap som gjorde det möjligt att agera på nya sätt. Den resan fortsätter än i dag, sa han.

Därefter följde presentationer av forskare och experter från bland annat Högskolan Kristianstad, Länsstyrelsen Skåne, Statens veterinärmedicinska anstalt, Sydsvensk Arkeologi och Biosfärkontoret.

Camilla Olsson berättade hur Vattenrikets grågäss rör sig i landskapet.
Camilla Olsson, lektor i ekologi på Högskolan Kristianstad, berättade hur Vattenrikets gäss rör sig i landskapet.

Moderator för konferensen var Magnus Bohman, docent i ekonomisk historia och biträdande professor i landskapsvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
– Högskolan Kristianstad har ett unikt läge mitt i Kristianstads Vattenrike och med ytterligare två biosfärområden på nära håll. Det skapar stora möjligheter till samarbete mellan akademi och samhälle, och att sprida forskning och kunskap till en bredare publik, sa han.

smaka på tångÄta tång? Deltagarna på Biosfär 2026 fick provsmaka.

Både Biosfärområde Kristianstads Vattenrike och Högskolan Kristianstad har i uppdrag att ta fram och sprida ny kunskap. Biosfärkonferensen har under åren blivit en mötesplats där forskning möter praktik och där nya kontakter knyts över organisationsgränserna.

– Ett fint exempel på hur vi kan samla människor kring ny kunskap. Det blir många intressanta samtal under pauserna när deltagarna diskuterar det de just hört och kopplar forskningen till sina egna erfarenheter och verksamheter, säger Åsa Pearce.

Föredragen ledde till många samtal i fikapauserna.
Föredragen inspirerade till många samtal i fikapauserna.

Under dagen avhandlades frågor som hur naturbaserade lösningar kan bidra till rikare marina miljöer och minska risken för erosion, hur myggornas utveckling påverkas av ett förändrat klimat och vilka spår slaget vid Helge å lämnat. Gemensamt var sökandet efter lösningar där naturens egna processer blir en del av svaret på framtidens utmaningar.

Sammanfattningar av föredragen:
Flyginventeringar av häckande grågäss i Vattenriket – populationsutveckling under 20 år,
Patrik Olofsson, naturvårdskonsult
Grågåsen är en av de fåglar som har haft en dramatisk utveckling under de senaste decennierna. Från att ha varit närmast utrotad från landet har både häckande och rastande gäss ökat dramatiskt de senaste decennierna. Under kort tid har gässen även ändrat både flyttnings- och övervintringsbeteende. Läs mer i grågåsrapporten.

Från flyttstråk till fält – gäss i jordbrukslandskapet: Camilla Olsson filosofie doktor och lektor i ekologi, Högskolan Kristianstad
Föredraget presenterar några resultat från Camillas doktorsavhandling om gässens rörelsemönster och födoval, från de stora flyttvägarna till deras val av enskilda fält i odlingslandskapet. Hon har undersökt hur deras flyttmönster ser ut, hur de rör sig lokalt och vad de föredrar att äta under olika tider på året. Hon har också tittat på hur fältens egenskaper och det omgivande landskapet påverkar vilka fält gässen väljer att utnyttja. Resultaten ger ökad kunskap om hur gäss rör sig i och använder odlingslandskapet, vilket kan användas som underlag för åtgärder som minskar risken för skador och i förlängningen bidrar till en mer hållbar förvaltning av gåspopulationerna. Läs mer om gässens rörelsemönster i Vattenriket.

Den statliga våtmarksatsningen och Liferestored i Vattenriket, Anders Hallengren, reservatsförvaltare, Länsstyrelsen Skåne
Nya verktyg och nya metoder har gett oss möjligheten att genomföra restaureringar i våtmarker på nytt sätt som både är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart.

Vattenbufflar på Åby ängar – ny metod att restaurera strandängar. Olof Friberg, lantbrukare, Solåkra Gård
Vattenbufflar är värdefulla naturvårdare som hjälper till att öppna upp igenväxta blöta marker där andra betesdjur har svårt att ta sig fram. Vattenbuffelns bete bidrar till ökad biologisk mångfald genom att skapa livsmiljöer för växter, insekter, groddjur och fåglar.

Strandängsfåglar och åtgärder på halländska strandängar, Patrik Olofsson, naturvårdskonsult
Våra strandängar har på många håll blivit betydligt tystare de senaste decennierna då antalet strandängsfåglar har minskat dramatiskt. Flera vadararter har redan försvunnit helt och om utvecklingen fortsätter nedåt i samma takt riskera även vanliga fåglar som tofsvipa och rödbena att försvinna. I Halland pågår sedan 2022 ett projekt i länsstyrelsens regi som innehåller en rad åtgärder för att försöka stoppa den negativa utvecklingen.

Myggor och klimatförändringar i Vattenriket, Anders Lindström, fil doktor och senior forskare, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA
Föredraget beskrev stickmyggornas ekologi och myggfaunan i Kristianstad vattenrike. Vidare diskuterades också vilka förändringar vi kan förvänta oss med klimatförändringen. En historisk tillbakablick belyste malariautbrotten i Kristianstad och sydöstra Sverige på 17- och 1800-talen.

Sävens utveckling i Hammarsjön, Anna Borgström, projektledare akvatisk ekologi och Per Torstensson, limnolog, Biosfärkontoret
Säv var en vanlig växt i Hammarsjön under 1920-talet och skapade då en labyrint av ruggar som skapade habitat för såväl fisk som fågel. Under 1980-talet och början på 1990-talet fanns det även en oro att Hammarsjön skulle växa igen på grund av sävens utbredning, men i slutet på 1990-talet börjar säven minska kraftigt i sjön. I nutid är det ytterst få ruggar kvar i Hammarsjön. Nu jobbar Vattenriket med att återetablera säv i Hammarsjön där exempelvis risvasar används som en metod. Läs mer om arbetet med säven.

Livet under ytan i Mjöån, Per Torstensson, limnolog, och Anna Borgström, projektledare akvatisk ekologi och Biosfärkontoret
Mjöån är ett vattendrag med höga naturvärden som rinner genom ett väldigt varierat landskap.
Inom projektet Supported by Nature satte en fiskkameran upp i ån. Med en rad nya filmklipp från kameran visade föredraget den stora biologiska mångfalden i ån.

Slaget vid Helge å 1026 – då det begav sig och 1000 år senare, Bertil Helgesson, filosofie doktor i arkeologi och oberoende forskare och Emma Törnblad, M.A. och projektledare/osteolog på Sydsvensk arkeologi AB
Föredraget berörde två olika aspekter av det som kallas slaget vid Helgeå. Dels en sammanfattning av de källor, skriftliga och fysiska, som är vår samlade kunskap om slaget fram till 2026. Dels nya rön från undersökningarna under 2026. Läs mer om slaget vid Helge å.

Naturbaserade lösningar – från ålgräs till stenrev, Ulrika Hedlund, kommunekolog, Kristianstads kommun
Föredraget berättade om resultatet av inventeringen av ålgräs i Hanöbukten och presenterade anläggandet av Äspetrevet. Sedan 2023 har Biosfärkontoret skapat livsmiljöer genom att plantera 15 000 kvadratmeter ålgräs utanför Åhus kust. Med hjälp av lokal kunskap har vi testat oss fram till egna metoder. Nya undersökningar visar att ålgräset har etablerat och spridit sig. Stenrevet är en del av Interregprojektet Supported by Nature. Revet ska stärka den biologiska mångfalden i havet och kanske även minska erosionen längs kusten. Projektet syftar till att öka kunskapen om naturbaserade lösningar. Satsningen finansieras av EU, finska John Nurminen Foundation och Kristianstads kommun. Läs mer i ålgräsrapporten.

Äta tång? En smak av framtidens hållbara mat, Madeleine Jönsson, postdoktor i Mat- och måltidsvetenskap, Kristianstad Högskola
Tång fascinerar, provocerar och väcker nyfikenhet. Men hur smakar den egentligen? I föreläsningen mötte tångens natur- och kulturhistoria aktuell forskning om smak, nutrition och utvecklingen av nya attraktiva livsmedel. Äta tång? Kanske vågar du smaka.

Back To Top
Translate »