Vattenriket lyfts fram i ny avhandling om ekosystemtjänster

I fyra och ett halvt år har Katja Malmborg studerat begreppet ekosystemtjänster i Helgeåns avrinningsområde. I förra veckan lade hon fram sin doktorsavhandling ”How on Earth? Hur i hela världen ska vi använda begreppet ekosystemtjänster?”

Mer precis intresserar sig Katja Malmborg för hur man kan använda begreppet ekosystemtjänst för att få en hållbar förvaltning av landskapet. Hennes avhandling bygger på workshopar och intervjuer med tjänstemän, markägare och andra som jobbar med landskapet på olika sätt.

Vattenriket har balans mellan ekosystemtjänsterna
Den första fasen gick ut på att kartlägga och analysera knippen av ekosystemtjänster i Helgeåns avrinningsområde och visa hur de hänger ihop. Katjas studie kom fram till att Biosfärområde Kristianstads Vattenriket har en jämförelsevis bra balans mellan olika typer av ekosystemtjänster.
-Det är ett varierat landskap där man lyckas upprätthålla bra nivåer av reglerande tjänster som vattenkvalitet och näringsretention samtidigt som man drar nytta av de försörjande ekosystemtjänsterna i jordbruket, säger Katja Malmborg, filosofie doktor i vetenskap om hållbar utveckling.

Långvariga relationer viktiga
Avhandlingen innehåller också en jämförelse mellan olika forskningsmetoder. Den visar att forskningen blir bättre om deltagarna förstår vad som förväntas av dem.
– Forskare som arbetar med deltagarbaserad forskning bör skapa långvarig relationer med organisationer som är intresserade av den här sortens samarbeten. Stockholm resilience center och Kristianstads Vattenrike har en sådan relation. Jag hade inte kunnat göra den här sortens projekt utan samarbetet med Biosfärkontoret!

Den sista delen av Katjas avhandling handlar om hur värderingar och strukturer påverkar förvaltning av skog. Intervjuer med små och medelstora privata skogsägare som bor nära sin fastighet känner ett ansvar att upprätthålla historiska lämningar och biologisk mångfald och en stolthet kring att ha en hållbar skog.
-Min avhandling visar att hembygdskänsla har potential att gynna ett mer hållbart skogsbruk, säger Katja.

Ekosystemtjänster som kommunikationsverktyg
Hur ska vi då använda begreppet ekosystemtjänst? Från början såg Katja ekosystemtjänster som ett analysverktyg för att ta fram ett kunskapsunderlag inför beslut om markanvändning. Under arbetet med avhandlingen har hon hitta delvis nya svar.
-Jag har upptäckt att begreppet i sig kan användas som ett kommunikationsverktyg för att förklara hur människor är beroende av fungerande ekosystem. Det visar så tydligt nyttan för människor och hur de olika systemen hänger ihop. Att ha väl en fungerande våtmark gör att översvämningsrisken minskar, vilket gör att man inte behöver bygga ut dagvattenhanteringen till exempel.

Katjas tre lärdomar om ekosystemtjänstbegreppet:
• Kan användas som kommunikationsverktyg, som pedagogiskt verktyg och konceptuell brygga mellan aktörer med olika bakgrund
• Verkar fungera bra i offentlig förvaltning och liknande verksamheter, samt att kommunicera värdet av olika verksamheter mellan sektorer
• Sämre för att uttrycka och motivera värden som småskaliga privata brukare känner och bör därför användas försiktigt så att det inte underminerar interna motivationer för hållbar förvaltning

Text: Åsa Pearce
Foto: Privat