Vattenrikets våta miljöer i fokus

Flera rapporter i 2015 års serie Vattenriket i fokus uppehöll sig i våta miljöer bland musslor, malar, strandängsfåglar och gullstånds. Dessutom samlade Högskolan Kristianstad sin ”vattenrika” forskning i en jubileumsrapport.

Lagom till konferensen Biosfär 2015 gjorde Högskolan Kristianstads forskningsmiljö Man & Biosphere Health en sammanställning över högskolans forskning sedan 2005. I rapporten beskrivs forskningsmiljö och pågående forskningsprojekten inom MABH med anknytning till Kristianstads Vattenrike.
2015:04 Forskningsmiljön Man & Biosphere Health Högskolan Kristianstads miljöforskning i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, Ingemar Jönsson red., Högskolan Kristianstad

I början på året gjordes en sammanställning av provfiskena i Helgeåns avrinningsområden 2014. Resultatet visar att långvandrande arter som lax och öring såväl som rena sötvattenarter förekommer i hela åsystemet. Men att lax och öring främst är koncentrerat till vattenförekomster nedströms Torsebro kraftverk.
2015:02 Provfiske i Helgeåns avrinningssystem -2014, Håkan Östberg.

En dykinventering efter stormusslor i Helge å visar på god förekomst av stormusslor i Helge å mellan Torsebro och Lastageplatsen i centrala Kristianstad. Totalt hittades 1 415 musslor av 6 arter. Storleksfördelningen visar att samtliga arter föryngrar sig i ån och beståndens status bedöms därför som god.
2015:03 Stormusslor i Helge å – en dykinventering, Håkan Östberg.

Vid 14 av totalt 17 fiskade lokaler fångades mal i malprovfisket 2014. Det tre lokaler som inte gav någon malfångst ligger uppströms Torsebro. Det tyder på att malen tycks trivas längs hela nedre Helgeås lopp.
2015:05 Provfiske efter mal i Helge å 2014. Jerker Vinterstare.

För sextonde gången gjordes en inventering av gullstånds på olika platser i Vattenriket. Den visar sig att gullstånds kräver regelbundna översvämningar, men ogillar om de blir kraftiga och långvariga. Gullstånds är också känslig för bete med kor. Lämnar man å andra sidan marken utan betesdjur, växer den igen och då riskerar gullstånds att försvinna. Under senare år har karminspinnaren, en vacker röd fjäril, seglat upp som ett potentiellt hot mot gullstånds.
2015:06 Kan gullstånds hålla stånd? Kjell-Arne Olsson och Håkan Östberg.

För att förstå orsakerna till strandängsfåglarnas dåliga häckningsframgågen studerades rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset. Tofsviporna lyckades bättre på Håslövs ängar. Kanske beror det på att vegetationen återhämtat sig efter sommaröversvämningen 2007 och att predationstrycket var lågt. Att häckningsframgången varit dålig på Isternäset kan bero på ett ovanligt högt predationstryck. För rödspovens del är läget generellt svårt. Antalet par har blivit allt färre och få ungar kommer på vingarna.
2015:07 Häckningsframgång hos rödspov och tofsvipa på Håslövs ängar och Isternäset 2015. Mirja Ström-Eriksson & Richard Ottvall.

Vattenriket i fokus är Biosfärenheten Vattenrikets skriftserie. Här publiceras rapporter och inventeringar som utförts på uppdrag av eller i samarbete med Biosfärenheten.