Vattenrikets natur är varierad och rik. Strömmande åar, lugna sjöar och öppet hav. Genom området flyter Helge å, kantad av strandängar, sumpskogar och vasshav. Från åsen letar sig strömmande vattendrag i raviner med rik ädellövskog. På de torra sandiga markerna har en speciell flora och fauna utvecklats. Här har människor levt i årtusenden. Det har format landskapet och gör så än idag.

I princip all natur i Vattenriket är ett kulturlandskap. Det har gett förutsättningar till områdets artrikedom. Att bruket av markerna fortsätter är en förutsättning för att den biologiska mångfalden ska fortsätta finnas. Det gäller bara att använda landskapet på ett hållbart sätt, så att det blir bra för både natur och människa.

Helge å sträcker sig som en blå pulsåder genom Vattenriket. I anslutning till vattendraget breder Sveriges största areal hävdade inlandsstrandängar ut sig. Här har människan sedan urminnestider använt gräset från strandängarna till vinterfoder till boskapen. Höet gjorde att djuren kunde överleva vintern och gödseln som blev när boskapen stod installade, var värt sin vikt i guld för att ge näring åt de magra åkrarna när våren  kom. Ängen var därmed en förutsättning för att kunna odla åkern- det har myntat begreppet ”äng är åkers moder”. Än idag är ett levande kulturlandskap med betande djur och slåttrade ängar helt nödvändigt  för att bevara och utveckla Vattenrikets värden. Strandängarna är viktiga för rastande, häckande och övervintrande våtmarksfåglar. Här finns en rik flora och vattendragen är hemvist för ett stort antal olika fiskarter.

Vattenriket sandiga och magra odlingsmarker var enkla att odla upp även med torftiga redskap. Redan på bronsåldern brukade våra förfäder dessa marker utanför tex Åhus, N Åsum, Vä och Everöd med sina enkla redskap. Markerna var så magra att de bara kunde odlas upp med glesa mellanrum. Där i mellan fick de ligga i träda och samla näring och betades då av djuren. Detta vandrande åkerbruk har gett upphov till ett helt unikt landskap vars värden består än idag och är hemvist åt ett stort antal hotade arter.

Vattnet och våtmarkerna är och har varit viktiga tillgångar i Kristianstads utveckling. Ute i våtmarkslandskapet med vattnet och våtmarkerna som skydd, anlade den danske kungen Christian IV sin stad för mer än 400 år sedan. Redan under medeltiden byggdes Lillöborgen mitt ute i våtmarkerna, som genom sitt läge var svår att anfalla och inta. Helge å och dess biflöden har varit viktiga som transportmedel för staden uppbyggnad och utveckling. För att underlätta för fraktbåtarna lastade med varor och byggnadsmaterial när staden anlades, så grävdes kanalen Graften väster om Yngsjö.