I samband med sommaröversvämningen 2007 uppmärksammade Vattenrikets naturvårdssamordnare Hans Cronert höga halter järn och aluminium på strandängarna längs Helgeån. Järnet visade sig till stor del härröra från jordbruksinvallningar i området och en omfattande kunskapsinsamling påbörjades på initiativ av Biosfärkontoret. Arbetet har nu gått in i en ny fas med fokus på åtgärder.
I Danmark har man arbetat länge med problemet och har till och med en lag ”Okkerlagen” sedan 1980-talet, för att hantera att inte giftiga halter av järn släpps ut i vattendragen från odlingsmarken. En grupp från Vattenriket med representanter från så väl markägare, föreningsliv, länsstyrelsen, kommunen och Biosfärkontoret besökte Ringkøbing i västra delen av Danmark, där man har lång erfarenhet av praktiskt arbete med att minska järnutfällningar i vattendrag.
Det inspirerande besöket har resulterat i att en pilotvåtmark i full skala håller på att anläggas i norra delen av Fredriksdalsviken efter dansk modell. Projektet är ett samarbete mellan Ålakademin, Råbelöf AB, Biosfärkontoret, länsstyrelsen i Skåne, Högskolan i Kristianstad och Hushållningssällskapet i Skåne. Våtmarken kommer att färdigställas under 2024.
Invallningspumparna gick för högtryck under översvämningen och förde med sig järnslam, som missfärgade ängsgräset och gjorde det odugligt som hö. Missfärgningen på strandängarna återkom i flera år efter översvämningen, sannolikt på grund av att järn lagrats i marken.
Järn är giftigt för vattenorganismer och binder fosfor, vilket bidrar till att ängsgräset växer sämre och ger mindre skördar. Även aluminium är giftigt för vattenorganismer. Utöver minskad grässkörd kan järnavlagringarna ha bidragit till att vadarfåglar som häckar på ängarna minskat.
Hans Cronerts upptäckt ledde till att Naturvårdsverket avsatte 400 000 kr till Länsstyrelsen i Skåne för att sammanställa befintlig kunskap om bakgrund, förekomst, miljöeffekter och framtidscenarier med ökad intensiv nederbörd sommartid. Problemet med utflödet av järn och aluminium från invallningar är sedan tidigare uppmärksammat i Danmark och man hoppas kunna hämta erfarenheter om åtgärder därifrån.
Processen är ett bra exempel på biosfäriskt arbetssätt: Biosfärkontoret uppmärksammar ett förhållande lokalt, initierar genom att berätta för Naturvårdsverket och Miljödepartementet om iakttagelserna och vilka miljökonsekvenser de kan innebära. Vi samlar in kunskap och engagerar Länsstyrelsen som söker medel och drar igång ett projekt för att få fram mer kunskap och hitta metoder att åtgärda problemet. På så sätt fungerar Vattenriket som ett modellområde.