Fullspäckat och fullsatt på jubilerande Biosfärkonferens

Naturen som källa till återhämtning, en föränderlig miljö och ett massexperiment om stjärnor på 10-årsjubilerande Biosfärkonferens. Ett tiotal forskare berättade för en fullsatt hörsal på naturum. 

Biosfär är en forskningskonferens som Vattenriket arrangerar tillsammans med Högskolan Kristianstad varje höst. Det är en heldag där nya rön kopplat till biosfärområdet presenteras. I år invigde Merete Tillman, biträdande kommundirektör i Kristianstads kommun. Sedan följde ett späckat program med föredrag från ett brett ämnesområdet.

Många människor upplever att de mår bra i naturen. Promenader, fågelskådning och svampplockning ger ork i vardagen. Eva Sahlin, fil doktor vid Institutet för stressforskning, berättade vad naturen betyder för hälsa, välbefinnande och stressåterhämtning.

I maj 2019 presenterade IPBES rapporten om tillståndet för världens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Fler arter än någonsin hotas av utrotning och många ekosystem förändras i snabb hastighet. Cecilia Lindblad från Naturvårdsverket, redogjorde för rapporten och idéer kring hur vi kan stoppa utvecklingen.

Ju mer ljus, desto färre stjärnor ser vi på natthimlen. Nu har forskare tagit hjälp av allmänheten att mäta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor. Urban Eriksson, universitetslektor i fysik vid Lunds universitet, presenterade det internationella massexperimentet.

I år firar Vattenriket 30 år och dagen avslutades med ett bildföredrag av Patrik Olofsson, fotograf och filmare. Patrik berättade i ord och bild om sina 30 år i Vattenriket. Det blir en härlig blandning av foto och film, äventyr och vedermödor.

Sammanfattningar inför Biosfär 2019:

Eva Sahlin, fil doktor, Institutet för stressmedicin
Naturens hälsosamma effekter på hälsan och välbefinnandet
Många människor upplever att de mår bra i naturen, att man genom t.ex. promenader, fågelskådning, svamp/bär-plockning m.m. får avkoppling och hämtar kraft och ork i vardagen. I min presentation kommer jag att ta upp ett axplock av vad forskningen visat med avseende på positiva effekter av naturen på vår hälsa, välbefinnande och stressåterhämtning. Några teorier kommer att lyftas. Kunskapen om naturens positiva effekter har använts praktiskt i Sverige sedan 10 -15 år för rehabilitering och förebyggande insatser vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Jag kommer att beskriva den naturunderstödda ”gröna” verksamheten ”Gröna Rehab” i Göteborgs botaniska trädgård. Den rikas till personer med stressrelaterad psykisk ohälsa t.ex. utmattningssyndrom. Resultat från forskning och utvärderingar genomförda vid Gröna Rehab kommer att presenteras.

Karin Magntorn, naturumföreståndare, naturum Vattenriket
Skogsbad och qigong – så visar naturum vägen till naturens lugn
Karin Magntorn från naturum berättar om hur naturum sedan 2015 erbjuder Skogsbad och Qigong i sitt program för att visa på hur naturvistelse kan hjälpa oss att hitta återhämtning i en stressad vardag. Arbetet började 2014 ett helt egoistiskt syfte för naturum som arbetsplats att hitta redskap för återhämtning. Ganska snart insåg vi att vi kunde hjälpa andra med samma verktyg och efterhand har våra aktiviteter blivit både fler och lockar fler. Varje torsdagsmorgon under sommaren är takterrassen full av människor i alla åldrar som gör Qigong tillsammans med oss.

Urban Eriksson, universitetslektor i fysik, Lunds universitet
Stjärnförsöket – Att räkna stjärnor i en allt ljusare värld
Gatlyktor, ljusskyltar och upplysta byggnader – ljus på natten innebär trygghet och trevligare städer, men har också visat sig ha negativa effekter för människor och djur. Ju mer ljus, desto färre stjärnor kan man dessutom se på natthimlen. Hur många stjärnor kan du se där du bor? I årets massexperiment, inom ramen för ForskarFredag, kan du hjälpa forskare att mäta ljusföroreningar genom att räkna stjärnor på himlen!
Människans användning av artificiellt ljus har i grunden förändrat miljön på stora delar av jorden. Vetenskapliga studier visar på oanade effekter på organismers biologi, på ekosystem och ekosystemtjänster, men även på människors hälsa och välbefinnande. Problemen med artificiellt ljus kallas i folkmun för ljusföroreningar.
I ForskarFredags massexperiment 2019 Stjärnförsöket bjuder vi in skolelever, friluftsgrupper, klubbar, föreningar och privatpersoner att bidra till forskning om ljusföroreningar. Deltagarna undersöker hur hög graden av ljusförorening är i deras egen närmiljö och lär sig mer om ljusföroreningar, ekologi, stadsplanering och hållbar utveckling.
I dagens föredrag kommer jag att presentera bakgrund och metod, samt prata om de resultat som hittills framkommit i detta massexperiment, som nu också är ett internationellt projekt, med länder som Storbritannien, Irland och Spanien som deltagande länder, förutom Sverige

Martin Green, forskare, Lunds universitet
Hur går det för Sveriges fåglar och varför?
Antalet fåglar varierar ständigt och baserat på data från den nationella miljöövervakningen redovisas här vad som hänt med antalet häckande fåglar i Sverige under de senaste 40 och 20 åren. Antalet arter som häckar i landet förändras också, och här visas hur den förändringen har sett ut från 1850 och framåt. Vi vet betydligt mer om hur det går än om varför det går som det går för fåglarna. Helt utan kunskap är vi dock inte, och här berättas om några av de fall där vi faktiskt vet varför förändringar har skett. Några prognoser för framtiden, och idéer om framtida forskning baserade på de data som samlas in ges också.

Viktoria Olsson, universitetslektor i mat- och måltidsvetenskap
och Pär Söderquist, doktor i zooekologi, Högskolan Kristianstad
Vilda matfåglar – ekologi och gastronomi
I Biosfärområde Kristianstad vattenrike finns ett rikt fågelliv och ökande populationer av bland annat gås. Organiserad jakt och avskjutning för fredande av odlingsmark resulterar i viltkött som bör tas tillvara på bästa sätt. För att få en bättre bild av ät-kvaliteten har vi utvärderat smak och näringsinnehåll i köttet från våra vanligaste gåsarter samt vilda och farmade änder. Grågås och sädgås visade sig ha snarlika smakprofiler medan vitkindad gås stack ut på ett positivt sätt vad gäller till exempel mörhet.  Det fanns en smakskillnad mellan farmade och vilda änder men inte mellan honor och hanar. Vi hoppas att resultaten kan hjälpa till att optimera användningen av dessa fågelarter i framtidens hållbara måltidsupplevelser.

Cecilia Lindblad, IBPES kontaktperson i Sverige, Naturvårdsverket 
Vad händer med den biologiska mångfalden? IPBES globala rapport visar att det är hög tid att agera!
Vad är IPBES roll och vilka är de viktigaste resultaten av IPBES arbete hittills? IPBES är plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, biologiska mångfaldens motsvarighet till IPCC för klimatet.
IPBES har fyra grundläggande funktioner; Sammanställa kunskap om biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kopplingarna däremellan. Ta fram policyrelevanta verktyg och metoder. IPBES ska även stödja kunskapsuppbyggnad om biologisk mångfald, samt att identifiera behov av ny forskning. IPBES konceptuella ramverket visar på betydelsen av att koppla samman olika discipliner och överbrygga mellan olika kunskapssystem.
Hittills har åtta rapporter publicerats, en om pollineringens betydelse för livsmedels-produktion, en metodbeskrivning av scenarier och modeller. Fyra rapporter som beskriver regionala situationen för den biologiska mångfalden, där rapporten om regionen Europa och Centralasien innefattar Norden och Sverige. Den sjunde rapporten handlar om utarmning och restaurering av ekosystem.
Den senaste rapporten är den globala utvärderingen av biologisk mångfald som har väckt stor internationell uppmärksamhet. Spännande resultat från den rapporten kommer att presenteras på konferensen.

Jens Weibull, handläggare odlad mångfald, Jordbruksverket
Framtidens mat – Sveriges vilda kulturväxtsläktingar behöver bättre skydd
Många vilda växter är släktingar till våra odlade grödor. Det betyder att de också utgör en värdefull reservoar av egenskaper som skulle kunna hjälpa till att lösa global livsmedelsförsörjning och motverka klimatförändringar. De nordiska länderna har gemensamt utarbetat en lista över s.k. kulturväxtsläktingar, av vilka 115 ses som särskilt viktiga. En stor del av dessa växer inom biosfärområde Kristianstad Vattenrike. Området skulle därför kunna spela en central roll i Sverige för att bevara dessa betydelsefulla växter.

Örjan Fritz, ekolog, Naturcentrum
Myrlejon följer i  människans spår – en inventering av naturvärden i sandtallskog vid Södra Äspet
Under 2019 inventerades naturvårdsintressanta arter i Södra Äspet, sandtallskog och dynlandskap söder om Åhus. Tanken är att resultatet ska utgöra underlag till beslut och skötselplan för det blivande naturreservatet. Totalt hittades 14 rödlistade arter och ytterligare ett antal naturvårdsintressanta arter. Nya arter för området var bland annat vallrovfluga, gammelekslav och liten fatsvamp. Populationerna av fläckig och liten myrlejonslända var mycket stora, men de fanns bara på platser med blottad sand. I området finns behov av skötselåtgärder, som till exempel att öppna upp solexponerade gläntor och gräva fram blottad sand.

Sam Peterson, naturpedagog, och Erik Kohlström, naturvägledare naturum Vattenriket
Nyfiken på naturens nyttor? Navigera med Vattenrikeblomman!
På Biosfärkonferensen kommer Erik och Sam att berätta om naturums pedagogiska verktyg om ekosystemtjänster: ”Sagan om det lilla Äppelträdet”, leken ”Pollinera Mera” samt ”Vattenrikeblomman”, med fokus på det sistnämnda. Vi presenterar bakgrunden till varför vi har tagit fram det här materialet, Vattenrikeblommans olika delar och funktion, dess syfte, användningsområde och målgrupper. Vi lyfter fram gymnasieelevers utvärderingar av lektioner med Vattenrikeblomman och vi nämner att HKR har startat en förstudie – i samarbete med naturum – om ekosystemtjänster och lärande i sammanhang där Vattenrikeblomman används. Vi hoppas att förstudien kan utvecklas till ett forskningsprojekt.