Vi skapar vattenspegel och höjer grundvattnet
Återvätning av torvmarker och klimatanpassning står i fokus för Interreg ÖKS-projektet Land4Climate, som Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike leder tillsammans med danska Gate21. En av åtgärderna görs på Linderödsåsen i Kristianstads kommun.
Platsen består nu av en öppen yta där det växer mycket björnbär, veketåg och lövskog som domineras av al. Ett dike rinner från det öppna området in i lövskogen. Längs diket och runt om i området finns äldre alträd. Flödet varierar över året, från mycket vatten under vinter och tidig vår till helt torrt under sommaren. Eftersom en vattendelare går igenom området kan vatten transporteras antingen till Segesholmsån, eller till där det rinner vidare till Helge å.
Här ska det bli en våtmark med en vattenspegel. Nedströms våtmarken pluggas diket på två ställen för att höja grundvattennivån och därmed gynna alarna. På grund av områdets höjdskillnader kommer det tidvis att bildas mindre vattenspeglar.
Gynnar både växter och djur
Åtgärden kommer att återställa områdets hydrologi, jämna ut vattenflöden och bidra till grundvattenbildning. Vatten kommer att finnas i området längre in på säsongen, dels i den mindre våtmarken med vattenspegel, dels i den återvätade alsumpskogen. Vattenspeglarna kommer att gynna både växter och djur.
Jordarten består av organiskt material och sand. Därmed innebär insatsen även en återvätning av organogen jord.
På platsen placeras det också grundvattenmätare. Med hjälp av mätarna kan nivån på grundvattnet följas över tid i området, efter att åtgärden genomförts. Något som är väldigt värdefullt och kommer ge en inblick i hur åtgärden påverkar grundvattnet i området.
Från dikning till återvätning
Under 1800- och 1900-talet dränerades stora områden i Sverige för att öka produktionen på skogs- och jordbruksmark, genom exempelvis dikning, kanalisering och minskning av våtmarksytor. Den här platsen var inget undantag, utan dikades ut vid den här tiden. Runt 1930-talet odlades marken och runt omkring växte lövskog. Under 1970-talet började istället lövskog att planteras. Troligtvis betades även delar av marken.
Utöver att dränering av organogen jord gör att vattnet rör sig snabbare igenom landskapet, leder det ofta till högre utsläpp av koldioxid. I dessa områden är det av stor vikt att höja grundvattnet. Det ger åter igen förutsättningar för kol att bindas i marken, med andra ord att fungera som kolsänka. Det saktar också ner vattnet i landskapet och ökar uppehållstiden. Vattenspegeln anläggs på området som inte innehåller organiskt material och ökar den öppna vattenytan på platsen.
Åtgärden genomförs med medel från LONA.
16 aktörer i Skåne, Halland och Själland deltar i Land4Climate mellan 2024 och 2027. Genom att utbyta erfarenheter och lära av varandra över landsgränsen är förhoppningen att arbetet med bland annat återvätning av organogen jord kan utvecklas snabbare och mer effektivt.
