Biosfär – från våtmarkers kraft till en hållbar framtid

Årets Biosfärkonferens var den femtonde i ordningen. Genom åren har inte mindre än 150 föredrag spridit nya rön om allt från vått till torrt kopplat till biosfärområdet.

Det var när naturum Vattenriket öppnade 2010 som idén kläcktes om en konferens för att sprida kunskap och inspiration om biosfärområdet. En heldagskonferens arrangerades i ett samarbete mellan Biosfärkontoret och Högskolan Kristianstad.

Det blev snabbt en uppskattad tradition och årets Biosfärkonferens lockade som vanligt fullt hus. Det blev en dag full av nya rön och nya kontakter. I publiken satt forskare och lärare, tjänstemän och studenter, föreningsaktiva – alla med intresse för djur och natur, hållbar utveckling och biosfärområde Kristianstads Vattenrike.

Biträdande kommundirektör Oscar Nilsson höll ett engagerat invigningstal om den kommunala färdplanen och biosfärområdets och naturums roll för att nå målen om hållbarhet, utbildning och attraktivitet.

Biosfärkonferensen erbjuder ett brett smörgåsbord av ny kunskap. I år fick vi höra om allt från våtmarkers effektivitet och klimatförändringens påverkan på vårt välbefinnande till artrikedomen på Vattenrikets sandmarker och effekterna av oljeutsläppet i Pukaviksbukten.

Flera av Biosfärkontorets projekt presenterades och dagen avslutas med en tidsresa till en hållbar framtid. Ett stort tack till alla föreläsare och deltagare!

Klimatförändringars påverkan på landskapsidentitet och välbefinnande i södra Sverige
Thomas Beery, professor i miljödidaktik, Högskolan Kristianstad
Thomas Beery berättade om sin studie som syftar till att förstå hur människor i Skåne känner för sin närmiljö och hur denna känsla har förändrats, eller kommer att förändras, på grund av ett förändrat klimat. Slutsatsen är att vi behöver en bättre förståelse för hur människor identifierar sig med sina lokala landskap, eftersom kunskap om platsidentitet kan hjälpa till att hantera klimatförändringar och stödja välbefinnande.

Degeberga tar vattenrening till en ny (EU)-nivå
Ola Svahn, filosofie doktor i analytisk kemi, Högskolan Kristianstad
I kommande vattendirektiv vill EU förbättra Europas vattenkvalité bland annat genom avancerad rening och utvidgade mätningar av nya föroreningar som PFAS och läkemedel. Att minska föroreningar i ytvatten och grundvatten är avgörande för att skydda människors hälsa och våra ekosystem. De unika initiativ som tagits både lokalt och regionalt har placerat Skåne i Europas framkant. Sveriges första reningsverk utrustat med aktivt kol för reduktion av mikroföroreningar ligger i Degeberga och har nu varit i drift i drygt fyra år med mycket positiva resultat.

Övergödning och brunifiering, har våtmarkerna lösningen?
Anna Borgström, filosofie doktor i akvatisk ekologi, projektledare, Biosfärenheten, Kristianstads kommun
Våtmarker är viktiga för deras biologiska mångfald och funktion som naturliga reningsverk. Akvatiska ekosystem påverkas negativt av mänsklig aktivitet, övergödning och brunifiering, vilket skadar ekosystemets hälsa och dricksvattenproduktionen. Algblomning och brunt vatten minskar ljus och syre, vilket påverkar växter och organismer. Konstruerade våtmarker kan minska dessa effekter genom att ta bort näringsämnen och organiskt material. Effektiva våtmarker kan bidra till att förbättra vattenkvaliteten och minska algtillväxt, vilket kan göra dem till kraftfulla verktyg för att skydda våra akvatiska ekosystem. Genom att förstå våtmarkernas styrkor och svagheter kan vi utnyttja deras naturliga förmåga för att skydda våra värdefulla sötvattensekosystem.

När intressenter får delta i kommunala processer ökar transparens och effektiviteten
Emma Örtenholm, mastersexamen i statsvetenskap, Stockholms universitet
I en fallstudie av Biosfärområde Kristianstad Vattenrike intervjuas elva intressenter med syftet att få en empirisk förståelse för vilken typ av deltagandeprocesser som sker i biosfärområdet och hur dessa påverkar legitimiteten av den kommunala miljöstyrningen. Studiens resultat indikerar att intressenter främst engagerar sig i informationsformer av deltagande. Medan det råder delade meningar om biosfärområdets betydelse i att öka möjligheterna för intressenter att uttrycka sina åsikter i kommunala frågor, har intressenterna mer enhälliga uppfattningar om att deltagande ökar transparensen och effektiviteten i processer.

Sociala normer och goda relationer – en nyckel till Vattenrikets framgång
Alexander Palmér, masterexamen i miljövetenskap, Lunds universitet
I sin masteruppsats ”The evolution of wetland restoration policy – A case study of Kristianstad Vattenrike” undersöker Alexander Palmér hur vi kan förstå den framgång som Vattenriket i Kristianstad haft i sitt arbete med återvätning och nyanläggning av våtmarker. Genom ett teoretiskt ramverk som bygger på forskning om vår gemensamma förvaltning av delade resurser (sociala normer) samt hur problem blir politik (agenda-setting), försöker studien förstå vilka faktorer som varit viktiga för att lyckas med våtmarksarbetet.

Restaurering av livsmiljöer för hotade bin – vilka effekter har åtgärderna fått?
Maria von Post, filosofie doktor i zooekologi, Lunds universitet och Pyret Ovesson, naturvårdssamordnare, Biosfärenheten, Kristianstads kommun
Under 2020-2022 satsade regeringen drygt 30 miljoner kronor på att gynna livsmiljöer för hotade vilda bin. Med Naturvårdsverket som koordinator genomförde åtta länsstyrelser, i samarbete med kommuner och andra intressenter, åtgärder såsom grävningar, avverkningar och insådd av blommor för att öka mängd och kvalitet på boplats- och blomresurser för ett antal särskilt hotade solitärbin på sandiga gräsmarker. Lunds universitet fick i uppdrag att utvärdera satsningens effekter på de hotade arterna och deras livsmiljö genom en pilotundersökning, bland annat omfattande miljöer i Vattenriket. Här får du ta del av både universitetets arbete med uppföljningen och dess resultat och Kristianstad kommuns omfattande arbete med att genomföra åtgärder tillsammans med olika intressenter i Vattenriket.

Från katastrof till lärdom – effekterna av oljeutsläppet i Pukaviksbukten
Andreas Jezek, Blekinge Arkipelag, och Josefine Larsson, filosofie doktor i miljövetenskap, forsknings- och innovationskoordinator, Marint centrum Simrishamn
Saneringsarbetet efter oljeutsläppet från Marco Polo i Hanöbukten har varit framgångsrikt, och många områden är nu visuellt rena. Samtidigt fortsätter arbetet med att hantera nya påslag och att undersöka de långsiktiga ekologiska effekterna, där insamlade data från både före och efter utsläppet ger oss en unik möjlighet. Genom samarbete och användning av både traditionella och innovativa metoder kommer vi att få en djupare förståelse för hur oljan påverkar viktiga arter och den ekologiska balansen. Den kunskap vi får skapar en värdefull grund för framtida miljöinsatser och skydd av kustmiljöer.

Kan våtmarker göra så att Östersjöns gäddpopulationer återhämtar sig? 
Olof Engstedt, projektledare fiskevård, Sportfiskarna och Per Torstensson, limnolog, Biosfärenheten, Kristianstads kommun
Olof Engstedt på Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund sammanfattar läget för gäddan i Östersjön. Han berättar om sin tid som forskare där de kunde förstå hur viktigt sötvattnet är för gäddan numera. Vidare berättar han om fiskevårdsarbetet som Sportfiskarna utför längs Östersjökusten. Resultat visar att om alla faktorer stämmer kan det bli betydligt fler vuxna gäddor!

Tänk om – tidsresa till en hållbar framtid
Abigail Sykes, journalist och processledare med fokus på omställningen till hållbara samhällen
Abigail Sykes berättade kort om vårens projekt ”Mäkla fred med naturen genom framsyn i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike”, där hon var projektledare. Ett av inslagen under projektets processer och podd var en interaktiv ”tidsresa” till en hållbar framtid. Abigail höll denna övning för konferensdeltagarna där de fick uppleva en framtid präglad av hög livskvalitet inom planetens gränser.