Våtmarker på torvjord kan gynna klimatet – genom återvätning av organogena jordar kan växthusgasutsläpp minskas

Biosfärkontoret har utökat sitt våtmarksarbete genom att satsa på våtmarker med klimatnytta. Dränerad torvmark läcker stora mängder koldioxid. Att återställa dessa tidigare våtmarker kan vara en effektiv klimatåtgärd. Detta är en breddning av Vattenrikets arbete med våtmarker. Nu blir våtmarksarbetet ännu mer multifunktionellt!

Mer vatten – men inte för mycket

Vattenriket driver flera våtmarksprojekt där klimatnyttan är ett av huvudsyftena. Utsläpp av växthusgaserna koldioxid och lustgas uppstår när torvjord dräneras. Torv består av gamla växtdelar som börjar brytas ner när de kommer i kontakt med syre. Genom att torven läggs under vatten igen, återställs de syrefria förhållanden som torven bildades i. Då kan kolet lagras i marken i stället för att bli till koldioxid i atmosfären.

Forskning visar att det blir störst klimatnytta när vattennivån höjs till strax under marknivån. Om vattennivån är ovanför marken och det bildas en vattenspegel, ökar utsläppen av växthusgasen metan. När vi anlägger våtmarker för klimatet vill vi därför göra så mycket torv som möjligt blöt, utan att skapa för stora vattenspeglar. Det skiljer sig från våtmarker för näringsretention, som gärna ska ha en så stor vattenspegel som möjligt. I många anlagda våtmarker bygger man även stora vallar av torvjorden, som då kommer fortsätta vara torr och kunna brytas ner.

För största klimatnytta ska så mycket torv som möjligt bli blöt. Men även mindre höjningar av grundvattennivån spelar roll. En metastudie visar att för varje decimeter som grundvattennivån höjs, minskar utsläppen med tre ton koldioxid. Det gäller då vattennivån är mellan en meter och tre decimeter under marknivån.

Vissa studier visar också att återvätning kan leda till försämrad vattenkvalitet genom till exempel ökade halter av kol, fosfor och kvicksilver i vattnet ett tidigt stadie efter återvätningen. För att fullt ut förstå konsekvenserna av återvätning är det viktigt med långa mätserier på olika platser.

Vi har skapat en kunskapsbank

Vattenriket arbetar aktivt med spridning av kunskap om återvätning. Som klimatåtgärd är återvätning en relativt ny metod och arbetet är under utveckling. Vi vill därför hjälpa till att samla och sprida kunskap som kan inspirera forskare, studenter, markägare, allmänheten och de som arbetar med våtmarker. Det gör vi genom bland annat föreläsningar, guidningar och sociala medier. Längst ner på den här sidan hittar du även länkar till forskningsartiklar, myndighetsrapporter och annat material som handlar om återvätning. Ge oss gärna tips på material som kan ingå i kunskapsbanken.

Solceller och återvätning

De flesta av de dränerade torvjordarna i Sverige används idag för skogs- och jordbruk. För att få incitament att återväta dessa marker kan ett alternativ vara att marken fortsatt kan ge en ekonomisk inkomst. Ett sätt kan vara att sätta solceller på marken och sedan återväta den. Planer för sådana anläggningar finns på flera håll i Sverige. Det är en utveckling som Vattenriket följer noga.

Paludikultur – att odla i vatten

Ett annat sätt att få en avkastning från återvätad torvmark kan vara att fortsätta odla någonting. Att odla i våt torvjord kallas paludikultur. Syftet är att minska utsläpp av koldioxid eftersom torvjorden inte bryts ner när den är vattenmättad. I Sverige sker vissa försöksodlingar på SLU i Uppsala. I bland annat Tyskland och Nederländerna sker större försöksodlingar. Där odlas bland annat bladvass och kaveldun, som kan användas till exempel för isoleringsmaterial, pappersfibrer, foder eller biogas. Det är även möjligt att odla vitmossa på nedlagda torvtäkter. Vitmossan kan användas i stället för torv i odlingsjord. Torven kan då ligga kvar under vatten, vilket gör att kolet stannar i marken i stället för att tas upp och så småningom bli till koldioxid.

Nationella satsningar

Sedan 2021 arbetar Skogsstyrelsen med återvätning i skogsmark. Privata markägare erbjuds en ersättning för att plugga igen diken på sin torvmark.

Länsstyrelserna arbetar med återvätning inom skyddade områden. För kommuner och vattenråd finns möjlighet att arbeta med återvätning med hjälp av LONA- och LOVA-bidrag.

Tyvärr går arbetet med att minska växthusgasutsläpp från dränerad torvmark i Sverige långsamt. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar resulterade samtliga statligt finansierade återvätningsprojekt under 2021 och 2022, i att de totala utsläppen från dränerad torvmark minskade med mindre än en promille. Detta arbete måste kraftigt öka i omfattning för att få ner Sveriges utsläpp.

EU sätter krav

Torvjord som används som åkermark är den markanvändning som släpper ut mest växthusgaser per hektar. Där finns ännu ingen riktad satsning för återvätning, men det kan komma snart. EU:s lag om restaurering av natur förhandlas under 2023 och kommer troligtvis ställa krav på att varje medlemsland ska återväta organogen jordbruksmark. Det här kommer ha stor påverkan på arbetet med återvätning i Sverige. Återvätning kan även vara en åtgärd för att uppnå Sveriges klimatmål inom markanvändningssektorn (LULUCF).

Snabba fakta

Projektnamn: Återvätning av organogena jordar.
Medverkande: Biosfärkontoret och Hållbarhetsenheten Kristianstads kommun.
Genomförs 2023 –
Kontakt: Mattis Vindelman mattis.vindelman@kristianstad.se

Globala mål

Miljömål nr 13
Miljömål nr 15

Läs mer om återvätning

Praktisk vägledning

Läs mer om paludikultur

Back To Top
Translate »