25 år i Vattenrikets tjänst

Besöksplatser, naturum, turbåtar, naturreservat och projekt i både torrt och vått. Efter 25 år i Vattenrikets tjänst lämnar eldsjälen och visionären Sven-Erik Magnusson världens bästa Biosfärområde.

Alla projekt består av tre faser, säger Sven-Erik Magnusson: föreberedelse, utförande och användning.
-Förberedelsefasen är mycket längre än de flesta tror, eftersom den oftast är helt osynlig för allmänheten.

Förberedelserna inför projekt Vattenriket började redan1988. Då presenterade Sven-Erik sitt första koncept. Han illustrerade sina tankar med ett paraply som rymmer båtturer, utemuseer och i mitten ett våtmarkscenter.

Men fröet till visionen såddes tidigare än så. När Sven-Erik arbetade på Länsmuseet (numera Regionmuseet) skrev han en del i boken ”Attraktiv kulturbygd”. Inför detta inventerade han kulturlandskapet i Kristianstad.
-Jag slogs av hur mycket det finns kvar av det gamla kulturlandskapet.
Inventeringen blev också nyckeln till förståelsen för varför vadare, rödspov och simänder höll på att försvinna.

Strandängarna höll på att växta igen när slåtter och bete minskade.
Sven-Erik fick kontakt med Hans Cronert på Länsstyrelsen. Tillsammans med strandängsbönderna, Naturvårdsverket, Skogsvårdsstyrelsen och Världsnaturfonden drog de igång arbetet med att restaurera och skydda våtmarker och strandängar längs Helge å.

Hörde rödspoven för första gången
Sven-Erik Magnusson växte upp i nordvästra Skåne. Det var fågelintresset, ån och våtmarkerna som ledde honom till vår sida Skåne.
-Jag åkte till Håslövs ängar med Fältbiologerna i Örkelljunga 1962. Det var som att komma till en helt annan värld. Där fick jag höra rödspoven för första gången.

Efter några år på museet tyckte Sven-Erik att det var dags för nya mer praktiskt inriktade insatser. I Kristianstads kommun hittade han den nya plattform han sökte.
-Kommunen äger mark, den praktiska kompetensen finns där och man kan föregå med gott exempel.

Så fick Vattenriket sitt namn
Sven-Erik lade fram sitt ett förslag på hur kommunen kan se vattnet och våtmarkerna som någon unikt att ta fasta på.
-Den första september 1989 blev den officiella startpunkten. Då var den idémässiga grundstenen till dagens arbete lagd. Turism, ekologi, näringsliv och miljö i ett hållbart nyttjande av landskapets värden.

Namnet ”Vattenriket” hittade Sven-Erik i författaren Carl Fries artikel Svenska södern.
-Det är ett bra namn, det finns nog ingen som inte vill ha ett Vattenrike.

Den första skissen på ett våtmarkscenter ansågs för dyrt så Sven-Erik tog sig an att anlägg ett antal satelliter i landskapet.
Kanalhuset som invigdes 1991 blev det första utemuseet. En metod som präglades av samarbeten kring anläggningar och restaureringsprojekt med information, undervisning, turism, miljöarbete och praktisk naturvård hölls ihop under paraplyet Vattenriket.

Dialog, samverkan och winwin
Arbetet kom att omfatta även de torra sandiga markerna utanför Åhus.
Nätverksbyggande, dialog och samverkan för att hitta winwin-lösningar – så har arbetet bedrivits och förankrats.
-Det handlar om samverkan mellan olika parter som markägare, forskare, föreningar och att arbeta i projekt.

Arbetssättet har uppmärksammats av forskare från olika lärosäten både inom och utanför landets gränser. Lisen Schultz, från Stockholm Resilience Centre, gjorde en undersökning av biosfärområden i olika länder och kom fram till att Vattenriket är bäst på resilience. Vattenriket lyft fram som ett gott exempel i läroboken Resilience thinking.
-Boken visar hur man kan integrera biologi i samhället, förklarar Sven-Erik.

Samtidigt fortsatte Sven-Erik och kollegorna att göra området tillgängligt med stigar och information.
-Vi satsade på en invigning av en besöksplats varje år.
Efter hand kom turbåtarna till ån.
-Att färdas på ån är det bästa sättet att uppleva våtmarkerna.

Idén om ett besökscentrum lyftes på nytt. Naturvårdsverket var villigt att skjuta till pengar till ett naturum Vattenriket och kommunen såg nyttan med att satsa på ett besökscentrum. 2010 invigdes naturum och besökarna kommer i strid ström.

Man ska ha kul på jobbet!
-Det känns fantastiskt att se det som var en idé på 80-talet kunde förverkligas. Men en person kan inte göra det ensam. Det är ett team work. Drivkraften måste finnas och arbetsglädjen. Man ska ha kul på jobbet!

Sven-Erik Magnusson kan blicka tillbaka på mängder med framgångsrika projekt, men biosfärområdets arbete blir aldrig fullbordat.
-Nu är det viktigt att få fart på arbetet med kusten och havet. Att bibehålla och nyttja de värden som finns där. Man måste arbeta med de små vattendragen längre upp i Helge å och med de omgivande skogsområdena.

… och hur ser framtiden ut för dig Sven-Erik?
-Jag kommer att fortsätta vistas ute på sjön, vara delaktig i en del projekt och återuppväcka intresset för geologin och besöka nya platser runt om i världen.
Text och foto: Åsa Pearce