Nu utvärderas Vattenrikets senaste tio år

Det är dags att utvärdera de senaste tio åren i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Just nu samlas synpunkter in, innan en rapport skickas till FN-organet Unesco. Utvärderingen ligger till grund när Unesco beslutar om biosfärområdet får fortsatt förtroende.

Vart tionde år gör alla världens biosfärområden en utvärdering, en ”periodic review”, till Unesco. De svarar på frågor om sin verksamhet och berättar vad de gjort under det senaste decenniet. Unesco granskar rapporten, beslutar om biosfärområdet recertifieras och ger rekommendationer för arbetet framåt.

Ställs ut på rådhuset och naturum
Nu är det dags för Biosfärområde Kristianstads Vattenrike att skicka en sådan utvärdering till Unesco. Och du kan ge synpunkter! Rapporten om biosfärområdets arbete mellan 2015 och 2025 är just nu ute på remiss. Utvärderingen ställs ut på Rådhuset i Kristianstad och naturum Vattenriket. Det går också bra att läsa och ge synpunkter online här. Remisstiden pågår till och med fredag den 11 april.

– Arbetet med periodic review är ett bra tillfälle att titta tillbaka på allt vi faktiskt gjort de senaste tio åren. Nu får vi verkligen syn på alla nya projekt och samarbeten och hur mycket vi har åstadkommit tillsammans i Vattenriket, säger biosfärområdets koordinator Carina Wettemark.

Några exempel på sådant som Biosfärområde Kristianstads Vattenrike gjort sedan 2015 är:

• Anlagt 185 hektar våtmarker inklusive biosfärområdets första återvätningsprojekt för att minska koldioxidutsläpp
• Deltagit i internationella, nationella och lokala projekt med fokus på Östersjöfrågor, ekosystemtjänster, vattendragsrestaurering, förbättrad vattenkvalitet samt biologisk mångfald
• Invigt Skåneleden SL6 Vattenriket
• Etablerat två nya biosfärklassrum och träffat 80–100 skolgrupper om året, från förskola till högskola
• Varit med och utökat den kommunala naturvårdsfonden med åtta områden.

Kommunstyrelsen tar beslut om utvärderingen i maj, biosfärområdets samrådsgrupp i juni och Kommittén för svenska biosfärprogrammet i augusti. Rapporten skickas till Unesco, departement och nationella myndigheter i september. Först sommaren 2026 fattar Globala styrelsen för biosfärprogrammet inom Unesco beslut om recertifiering.

Fler internationella samarbeten
Biosfärområdet har skickat in en utvärdering till Unesco en gång tidigare, år 2015. Då utsågs rapporten till en förebild som skulle delas i det globala nätverket för biosfärområden. Unesco rekommenderade också att Vattenriket skulle göra ännu mer för att sprida sitt goda arbete som en inspiration till andra biosfärområden. Sedan dess har Vattenriket bland annat varit aktivt i internationella nätverk för biosfärområden som EuroMAB, NordMAB och Biosphere for Baltic. Studieresor, erfarenhetsutbyten och samarbeten har gjorts med tolv biosfärområden i Europa.

– Vi har lyft våra internationella samarbeten till en helt annan nivå. Ett exempel är nätverket Biosphere for Baltic med tolv biosfärområden i åtta länder där vi deltar i två stora projekt. Interregprojektet Supported by Nature ska öka förståelsen för naturbaserade lösningar genom att etablera lärplatser. Vi är också projektledare för Biosphere for Baltic – Future Generations, som ska öka ungdomars engagemang i biosfärverksamhet, hållbar utveckling och Östersjöns ekosystem. I sommar ordnar vi ett internationellt ungdomsforum i Vattenriket, berättar Carina Wettemark.

Ökat intresse från forskare 
Den andra rekommendationen från Unesco förra gången var att samarbeta mer kring social-ekologisk forskning i biosfärområdet. Sedan dess har Vattenriket inlett samarbeten med lärosäten i Sverige, Norge och Tyskland kring bland annat vattenkvalitet, ekosystemtjänster, biologisk mångfald samt återvätning av våtmarker. Högskolan Kristianstad har fortfarande en informell nodroll och det mångåriga och breda samarbetet med Stockholm Resilience Centre fortsätter.

– När det gäller forskningen har det hänt mycket under de senaste tio åren. Intresset växer för att studera Vattenriket och samarbeta med oss från forskare lokalt, nationellt och internationellt. På så sätt kan vi bidra till ökad kunskap och också själva omsätta den i praktiken i våra åtgärder, säger Carina Wettemark.