Tack vare de skiftande och ofta välbevarade miljöerna lever många sällsynta växter och djur i Vattenriket. Både internationellt och i Sverige ställer man samman listor över hotade arter. Dessa listor kallas rödlistor. I Vattenriket finns fortfarande livsmiljöer kvar för ett stort antal rödlistade arter. Biosfärkontoret arbetar med att öka kunskapen om Vattenrikets arter, och artlistorna förändras i takt med att fler arter hittas och nya lokaler upptäcks. Kunskap om rödlistade arter är viktigt när biologisk mångfald behöver värnas på olika sätt i Vattenriket.
Nationellt rödlistade arter i Vattenriket
Den senaste förteckningen över rödlistade arter inom biosfärområdet är från 2020. Sedan 2005 har antalet rödlistade arter ökat från 637 till 875. Inventeringar fyller kontinuerligt på med ny kunskap och artlistorna blir längre.
Vattenriket är bara 2 promille av Sveriges yta, men här finns nästan 20% av Sveriges rödlistade arter! Bland de 875 rödlistade arterna i Vattenriket dominerar kärlväxter och storsvampar. Jämfört med hela Sverige är fåglar, kärlväxter och storsvampar överrepresenterade.
Antalet hotade arter är 379, vilket är 23 arter fler än vid motsvarande sammanställning år 2015. Det beror i första hand på att rödlistan har ändrats, men också på att flera nya hotade arter hittats och rapporterats i Vattenriket under senare år.
Nya arter på rödlistan
Minst 82 tidigare kända arter i Vattenriket har tillkommit på rödlistan 2020. Småvänderot, spökspindling, igelkott, tofsvipa och ängskägelbi är några exempel. Flera arter som sedan tidigare har varit rödlistade har påträffats som nya för Vattenriket under senare år, till exempel sandmarksarter som stäppfingersvamp, svartblodbi och mullvadssyrsa.
Arter som försvunnit från rödlistan
Det finns också arter i Vattenriket som tagits bort i den senaste rödlistan 2020 eftersom arternas populationer bedömts vara livskraftiga nationellt sett. Det rör sig om åtminstone 50 arter, med exempel som bokarv, hårklomossa, rödbandsriska, läderboll, grynig dagglav, sånglärka, läppstekel, dynrödmyra, jättesvampmal, gulringad vedharkrank och rödhjon.
Akut hotade CR (Critically endangered)
24 arter. Till exempel pungmes, stäppsandbi, sandnörel och grå ladlav.
Starkt hotad EN (Endangered)
111 arter. Till exempel tjockskalig målarmussla, fältpiplärka, rödspov och fältjordstjärna.
Sårbar VU (Vulnerable)
244 arter. Till exempel kungsfiskare, sandödla, sandnejlika, månhornsbagge och gullstånds.
Nära hotad NT (Near Threatened)
470 arter. Till exempel mal, dammfladdermus, strandpadda, havsörn och backtimjan.
Nationellt rödlistade arter 2020 (400 kb)
Nationellt rödlistade arter 2015 (511 kb)
Nationellt rödlistade arter 2004 (107 kb)
Rapport Vattenriket i fokus: Rödlistade arter i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike – Läget 2020 och jämförelse med 2015 (2,2 MB)
Internationellt rödlistade arter
Arter som är hotade ur ett internationellt perspektiv tas upp den globala rödlistan. Denna sammanställs av IUCN. Att en art är globalt rödlistad behöver inte innebära att den är rödlistad och ovanlig över hela världen. Till exempel är den vanliga ekorren – som vi i Sverige kan se var och varannan dag- internationellt sett hotad och är med i den globala rödlistan.
Även inom EU ställer man samman listor över hotade växt och djurarter via EU:s habitatdirektiv och fågeldirektiv. Här listas över 900 växt- och djurarter och mer än 170 livsmiljöer som hotade eller unika i ett europeiskt perspektiv.
Globalt rödlistade arter
Att en art är globalt rödlistad behöver som sagt inte innebära att den är rödlistad och ovanlig över hela världen. Men vissa av arterna är hotade såväl globalt som i Sverige. År 2015 fanns 23 globalt rödlistade arter i Vattenriket. Av dessa är flera rödlistade även i Sverige, till exempel flodpärlmussla, kornknarr, havsörn, dammfladdermus, svartfläckig blåvinge och läderbagge.
EU-listade arter
Av de arter som lyfts fram i bilaga 2 i EU:s habitatdirektiv fanns 2015 minst 16 arter inom området, till exempel dammfladdermus, större vattensalamander, bokskogslöpare, sandnejlika, sjönajas och flodpärlmussla på bilden. Av arterna från bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv häckade eller rastade minst 43 arter regelbundet inom området 2015, till exempel rördrom, vit stork, svarttärna, brun kärrhök, trana, havsörn, brushane och sydlig kärrsnäppa.