Vattenrikets arbete lyfts fram i Almedalen

Hanöbukten mår dåligt och orsakerna är komplexa. Biosfärkoordinator Carina Wettemark är en av talarna på Havsmiljöinstitutets seminarium om nya angreppssätt för att lösa Hanöbuktens miljöproblem.

Brunifiering, magra torskar och sjuka skrubbor är tydliga tecken på att ekosystemet i Hanöbukten inte är i balans. De störda ekosystemen påverkas av processer på land och präglar stora delar av Östersjön.

För att lösa problemen krävs nya angreppssätt. Havsmiljöinstitutet arrangerar ett seminarium om orsaker och lösningar. Carina Wettemark, koordinator Biosfärområde Kristianstads Vattenrike, är inbjuden att tala.
– Det är positivt att Havsmiljöinstitutet väljer att lyfta fram vårt arbetssätt som ett gott exempel på hur man kan arbeta för ett renare Östersjön, säger hon.

Ett gott exempel på samverkan
Carina kommer att berätta om biosfärarbetet utifrån dialog och samverkan i så kallad adaptiv samförvaltning.
– Vattenriket är en neutral arena som samverkar med organisationer lokalt och globalt. Vi uppmärksammar problem, tar fram ny kunskap, söker pengar, sätter in åtgärder, utvärderar och sprider nya idéer vidare. Ett annat viktigt fokus är att skapa engagemang kring Hanöbukten.

Carina noterar att Östersjön och klimatet är tydliga fokus i Almedalsveckans program.
– Det är bra, havet ger oss så många ekosystemtjänster; bad, naturupplevelser, turismintäkter. Det är viktigt för oss som bor i Kristianstads kommun, för tillresa och företagare. Rent vatten är en angelägenhet för oss alla.

Lokalt engagemang är viktigt
På seminariet presenterar Havsmiljöinstitutet sin rapport ”Hanöbukten en varningsklocka”.
– Vi vill att seminariet ska bli en diskussion mellan medverkande med olika erfarenheter, säger Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare, Havsmiljöinstitutet. Vattenriket är ett exempel på hur viktigt det lokala engagemanget är för att komma vidare i arbetet med Hanöbukten. Dessutom har Vattenriket stor erfarenhet av vattenvårdsarbete i praktiken.