skip to Main Content

Helge å är Skånes största å. Källflödena ligger i Småland, 190 kilometer från Hanöbukten. I Kristianstad varierar vattenståndet i ån årligen med cirka 1,5 meter. Sommartid ligger vattenytan omkring havsytenivå. Höst-vinter-vår cirka 1–1,5 meter över havet, möh. År 2002 var vattenståndet ovanligt högt i ån, 2,15 möh
vid Kristianstad. Tivoliparken översvämmades. Ån har två mynningar. Den ursprungliga ån rinner ut i Åhus. 1775 bildades utloppet i Gropahålet vid Yngsjö.
Under sommaren rinner det ibland upp saltvatten i ån från havet. Fiskare har fått torsk i näten ända uppe i Hammarsjön.

Helge å har sina källflöden långt upp i Småland. Inom Vattenriket är breder den mäktiga ån ut sig på Kristianstadsslätten på sin väg mot havet. Här har ån kvar naturligt stora vattenståndsvariationer, vilket sätter sin prägel på landskapet. Stora områden svämmas regelbundet över. När vattnet drar sig tillbaka betas strandängarna och ger livsrum till ett myllrande liv längs ån. De åar som mynnar i Helge å inom Vattenriket är Vinne å, Råbelövskanalen, Vramsån, Mjöån, Tolebäcken och Forsakarsbäcken.

Struktur
Inom Kristianstads kommun flyter de sista 3,5 milen av den cirka 20 mil långa Helge å. Det är Skånes största å i fråga om vattenföring. Inom Vattenriket är Helge å helt annorlunda jämfört med delarna uppströms. Strax nedströms Gummastorpasjön lämnar ån urbergsområdet och gör ett sista fall på 10,5 m vid Torsebro ner på den platta, låglänta och kalkrika Kristianstadsslätten. Fortsättningen ut till Hanöbukten består mindre av en å och mer av ett storslaget sjö- och våtmarkssystem, ett av Sydsveriges största.

Mellan Torsebro och Araslövssjön är ån till största delen invallad. Efter Araslövssjön, som har två utlopp, rinner ån förbi Kristianstad och mynnar i Hammarsjön.

Efter Hammarsjön rinner ån lugnt och brett, kantad av betesmark och sumpskogar. Strax före den tidigare Yngsjön går den gamla åfåran österut via Graften och mynnar i Åhus. Denna gren har en liten vattenföring och är ganska smal och slingrande. Den nya huvudfåran, som bildades i slutet av 1700-talet, fortsätter förbi Yngsjö och ut i havet via Gropahålet.

Läs mer

Så skyddas Kristianstad mot översvämningar (Kristianstads kommuns hemsida)

Markanvändning
Avrinningsområdet uppströms Kristianstads kommun består till 2/3 av skogsmark. Nedströms Torsebro kantas ån i nästan hela dess sträckning av betesmarker, sumpskogar och igenväxningsmarker. Åkermark går sällan ända fram till ån, däremot utgörs en stor del av tillrinningsområdet i Kristianstad av åkermark. Bebyggelse kring ån finns nästan enbart just där den passerar Kristianstad. Jordarterna är uppströms Hammarsjön huvudsakligen lera och morän, nedströms huvudsakligen sand.

Nyttjande
Vid Torsebro finns kommunens största vattenkraftverk på 6 MW, med en fallhöjd på 10,5 m. Avloppsvatten från Bjärlövs reningsverk mynnar via ett täckdike i Helge å nedströms Torsebro. I Kristianstad släpps stora mängder dagvatten ut till ån. Lakvattnet från stadens tipp leds dock till reningsverket som sedan släpper ut det renade avloppsvattnet i nordöstra delen av Hammarsjön. Till reningsverket i Kristianstad är ett flertal samhällen (bland annat Åhus) och livsmedelsindustrier anslutna. Vatten till bevattning tas ur ån och sjöarna på ett flertal ställen. Ån och sjöarna nyttjas till fiske, jakt och rekreation.

Stora vattenståndsvariationer
Hela systemet nedströms Torsebro ligger endast några decimeter över havsytans nivå. Med årstiderna varierar vattennivån upp till två meter. På vintern ligger vattenytan normalt en meter över havsytans nivå. På sommaren är vattennivån ibland så nära havsytans att ån rinner baklänges. Vid Torsebro är lågvattenföringen i medeltal 5 m³/s och högvattenföringen 136 m³/s. Medelvattenföringen är 36 m³/s. Längre nedströms är vattenföringen givetvis större, men svårare att mäta eftersom havet dämmer och tidvis till och med tränger upp till Hammarsjön. Dessa förhållanden gör att stora delar av de flacka markerna kring Helge å inom Kristianstads kommun regelbundet översvämmas. Om vallarna kring Kristianstad någon gång skulle brista är risken störst att det sker vid stora vattenmängder från norr och samtidigt ett högt vattenstånd i havet.

Vattenkemi
Vattenkemin präglas i stor utsträckning av de ¾ av avrinningsområdet som ligger uppströms Torsebro. De moss- och skogsrika markerna där, ofta utdikade, avger ett tämligen surt, humusrikt och näringsfattigt vatten. De höga halterna av humus medför att Helge å ofta är mycket kraftigt brunfärgad, vilket ibland märks till och med ute i Hanöbukten. Vattnets färg har ökat sedan 1970-talets början.

Nedströms Torsebro tillkommer basiskt och näringsrikt vatten från det kalkrika odlingslandskapet. En stor del av den näring som Helge å för ut i Hanöbukten härrör från de sista milen inom Kristianstads kommun. Det tidvis inträngande brackvattnet från Hanöbukten gör nedre Helge å till en blandning av olika vattentyper, ett spännande våtmarksestuarium. Jämfört med övriga vattendrag i kommunen har Helge å sommartid ett ganska varmt vatten, på grund av de stora, grunda sjöarna och det långsammare flödet.

KORTA FAKTA
Längd: Cirka 35 km inom Kristianstads kommun, total längd cirka 200 km.
Avrinningsområdets yta: Cirka 1100 km² nedströms Torsebro (delvis inom Hässleholms kommun), totalt 4749 km².
Sjöyta: Cirka 3 % nedströms Torsebro, 5 % i hela avrinningsområdet.
Högsta punkt inom kommunen: I huvudfåran cirka 12 m ö h ovanför Torsebro.
Vattenföring: Medelvattenföring 36 m³/s vid Torsebro, cirka 45 m³/s vid utloppet i Hanöbukten.
Kemi: Mycket varierande med årstidsväxlingar, oftast brunfärgat, humusrikt, tämligen surt men samtidigt näringsrikt.
Biologi: Stor biologisk mångfald i hela våtmarkssystemet, bottenfauna och undervattensvegetation mer sparsam.

Translate »
Back To Top